Barnkonventionen blir svensk lag

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys remissyttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19, S2016/01918/FST)

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) har enligt sin instruktion till uppgift att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård och omsorg. Det är från detta perspektiv som Vårdanalys yttrande tar sin utgångspunkt.

Vårdanalys samlade bedömning är att utredningen presenterar flera förslag som på ett förtjänstfullt sätt bidrar till ett stärkt barnrättsperspektiv. Nedan kommenterar vi några av utredningens bedömningar och förslag närmare.

1 Författningsförslag

Vårdanalys tillstyrker förslaget till lag om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter och förslaget till lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Vårdanalys menar att en inkorporering av barnkonventionen är ett steg i rätt riktning för att skapa förutsättningar för att barns rättigheter och ställning stärks. Samtidigt vill Vårdanalys understryka vikten av att en inkorporering kompletteras med ytterligare åtgärder för att barns rättigheter och ställning ska kunna stärkas i praktiken. Vårdanalys instämmer därför i utredningens bedömning att inkorporeringen måste kompletteras med fortsatt transformering av barnkonventionen. Dessutom måste ett fortsatt arbete bedrivas med avseende på ytterligare lagstiftningsåtgärder som syftar till att stärka barns ställning samt information, utbildning och samordning mellan olika aktörer.

Vårdanalys är också positiv till att lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) tydligare kopplas till artiklarna 3 och 12 i barnkonventionen på de sätt som utredningen föreslår. Vårdanalys menar dock att bestämmelserna om barnets bästa och informationsskyldighet i socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) respektive LSS bör vara utformade på samma sätt för att inte signalera att det skulle finnas någon ambitionsskillnad kring dessa frågor mellan de respektive lagarna. De föreslagna ändringarna av LSS föranledar alltså ett behov av följdändringar i SoL. Vidare noterar Vårdanalys att utredningen anser förslagen avseende LSS vara förtydliganden av vad som redan gäller. Vårdanalys är tveksam till i vilken mån kartlagda brister att upprätthålla gällande lagstiftning beror på otydligheter i lagen och i vilken mån de föreslagna förtydligandena i lagen i sig kommer att bidra till ändamålsenliga resultat. Vårdanalys inställning är att det är positivt att barnkonventionen kommer till tydligare uttryck i LSS, men att det även krävs andra åtgärder för att det ska åstadkommas en faktisk förbättring.

Vårdanalys har inget att erinra över övriga författningsförslag.

4.3 Valet av särskilt angelägna områden

Vårdanalys delar bilden av att de fyra kartlagda områdena berör barn i särskilt utsatta situationer och välkomnar att utredningen kartlagt dessa områden. Samtidigt som Vårdanalys gärna hade sett att kartläggningen även omfattat ytterligare samhällsområden där det finns behov av att stärka barnrättsperspektivet, exempelvis hälso- och sjukvården, så har vi förståelse för att utredningen har behövt avgränsa sig. Vad gäller de olika typer av beslutsprocesser och beslut som kartläggningen omfattar kan det noteras att det på alla kartläggningsområden finns ytterligare typer av myndighetsbeslut än de som utredningen tar upp som berör barn, exempelvis är socialtjänsten en viktig aktör på alla fyra kartläggningsområden.  Det är något som Vårdanalys gärna hade sett att utredningen beaktat i större omfattning.

Vårdanalys ser mycket positivt på att utredningen har träffat och hört barn inför identifieringen av kartläggningsområden för utredningen.

5.2.6 Våra bedömningar och förslag

Som nämnts ovan är Vårdanalys positiv till förslaget att LSS får en tydligare koppling till barnkonventionen. Vårdanalys välkomnar också att en kartläggning görs avseende frågan om principen om barnets bästa fångas upp i den bedömning som görs vid en ansökan om insats till barn enligt LSS. Däremot menar Vårdanalys att det finns stora fördelar med att lägga ett sådant kartläggningsuppdrag på en oberoende utvärderingsmyndighet, snarare än på en myndighet som utfärdar föreskrifter och vägledningar på kartläggningsområdet.

6.3 Förbättrat genomslag för barnkonventionen

Vårdanalys välkomnar utredningens bedömningar och förslag avseende att förbättra genomslaget för barnkonventionen. Vad gäller det föreslagna kunskapslyftet måste det dock ifrågasättas om utredningen gjort en korrekt bedömning av de ekonomiska konsekvenserna av detta. Vårdanalys vill framhålla att relevant kunskap om barnkonventionen och barns rättigheter bland berörda yrkesgrupper är av mycket central vikt för att stärka rättighetsperspektivet avseende barn.  

Vårdanalys instämmer även i att det är viktigt att barn har tillgång till fysiskt tillgängliga och från beslutande myndigheter fristående aktörer som kan ta tillvara barns rättigheter i enskilda ärenden. Vårdanalys menar dock att utredningens bedömning att det bör utredas hur barnrättsbyråer kan främjas ekonomiskt inte är tillräcklig. Frågan bör belysas bredare och utifrån ett mer långsiktigt hållbart perspektiv, där lösningarna inte enbart utgår från befintliga aktörer. Frågan rör ytterst vilket ansvar samhället ska ta för att stärka barns ställning och ge stöd i olika situationer.

7.8.6 Vilken ytterligare vägledning behövs?

Vårdanalys instämmer i att det är viktigt att skriftlig vägledning om barnkonventionens tolkning och tillämpning tas fram och vill understryka vikten av att texterna utformas och tillgängliggörs på ett målgruppsanpassat sätt. Detta är av stor vikt för att den föreslagna inkorporeringslagen ska kunna tolkas på ett förutsägbart, konsekvent och i övrigt rättssäkert sätt.

9 Konsekvenser av förslagen

Vårdanalys ser flera brister i utredningens konsekvensutredning. Vårdanalys menar att inkorporeringen av barnkonventionen och de övriga förslag som utredningen presenterar ger uttryck för en generell ambitionshöjning, vilket bör innebära en mer omfattande påverkan på kostnader och på det kommunala självstyret än vad utredningen ger uttryck för. För att åstadkomma en stärkt ställning för barn i praktiken är det viktigt att de nödvändiga förutsättningarna för det skapas.

____________________________________

Beslut om detta yttrande har fattats av myndighetschefen Fredrik Lennartsson. I den slutliga handläggningen har chefsjuristen Karin Nylén deltagit. Juristen Nadja Zandpour har varit föredragande.

 

Fredrik Lennartsson

                                                                                                             Nadja Zandpour