Får vi det bättre?

Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över betänkandet Får vi det bättre? (SOU 2015:56, Fi2015/03275/BaS)

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) har enligt förordningen (2010:1385) med instruktion för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys till uppgift att ur ett patient-, brukar-, och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård och omsorg. Det är från detta perspektiv som Vårdanalys yttrande tar sin utgångspunkt och yttrandet berör därmed inte de verksamheter som ligger utanför vår instruktion.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys instämmer i de generella avvägningar som framförs i utredningen. Det är viktigt att komplettera BNP med andra mått på samhällets utveckling som ger en bredare bild av befolkningens livskvalitet. De data som samlas in har även potential att bli ett viktigt underlag för forskning om svenska folkets livssituation på samma sätt som ULF-undersökningen har varit hittills. Vi ser utredningens förslag som ett förtjänstfullt inledande arbete som nu måste tas vidare. Vi ser fördelar med att tolka livskvalitet som handlingsfrihet och de komponenter som utredningen föreslår. Vi menar att dessa kan utgöra en bra utgångspunkt för det fortsatta arbetet men att det behöver finnas en fortsatt öppenhet i arbetet med att utveckla ett ramverk för att följa livskvalitet. Vi menar vidare att det finns ett värde i att involvera medborgarna i det fortsatta arbetet och hitta former för att de ska kunna medverka till att identifiera relevanta komponenter och indikatorer. Vi ser att detta skulle främja 1) ramverketes/undersökningens legitimitet, 2) förmåga att återspegla en ökad mångfald inom samhället samt 3) fånga potentiellt kompletterande indikatorer/dimensioner, exempelvis existentiella och integritetsmässiga aspekter.

Även om det är uppenbart att det måste blir föremål för en fortsatt process lämnar myndigheten även några exempel på mått som skulle kunna vara värdefulla att inkludera i livskvalitetsmätningen som särskilt berör Vårdanalys uppdrag. Vi lämnar även en synpunkt på organiseringen av det fortsatta arbetet.   

Kapitel 5

5.2.1 Hälsa

Utredningens diskussion av intervjufrågor om fysisk funktionsförmåga fokuserar i första hand på mått på rörlighet (förmåga att gå eller springa vissa sträckor samt att gå i trapport). Vårdanalys tycker att det är viktigt att måtten även fångar upp exempelvis syn- och hörselnedsättningar. Därför kan det vara bra att använda en bredare fråga, som till exempel om respondenterna har en långvarig funktions­nedsättning som påverkar deras dagliga liv och hur mycket de i så fall påverkas. Möjligen skulle det också vara intressant att fråga om i hur stor utsträckning personen kan kompensera för sin funktionsnedsättning med hjälp av hjälpmedel.

Vårdanalys finner även att det vore relevant att mäta förekomsten av missbruk av alkohol och andra substanser. Detta skulle antingen kunna ske i form av intervjufrågor inspirerade av DSM:s kriterier för missbruk eller baserat på registerdata.

5.2.6 Sociala relationer/5.2.7 Säkerhet till liv och egendom

Frågorna om sociala relationer fokuserar i första hand på relationer som utgör ett skydd mot social isolering. Vårdanalys tycker att det även är viktigt att uppmärksamma kränkningar och våld i nära relationer med en partner, nära vänner eller föräldrar/syskon/barn. Fysiskt, sexuellt och psykiskt våld påverkar personers livskvalitet och handlingsfrihet negativt, men uppfattas inte alltid som ett brott och riskerar därför att inte rapporteras i frågorna om Säkerhet till liv och egendom.

5.2.9 Tidsutrymme

En möjlig underkategori vore att även ställa frågor om hur mycket tid respondenten ägnar åt närståendevård, för att fånga upp hur offentliga beslut påverkar närståendes insatser för familjemedlemmar och vänner. 

Kapitel 6

6. 4 Anknytning till internationell forskning

Vårdanalys ser risker med att en enskild forskningsinstitution ges i uppdrag att i samverkan med SCB bistå med analys och kvalitetssäkring av undersökningen, då detta riskerar att skapa inlåsningseffekter och hämma konkurrensen inom forskningsområdet. Det hade därför varit önskvärt om utredning även belyst andra organisatoriska utformningar, såsom att exempelvis inrätta ett fristående forskningsråd hos SCB med representanter för en rad samhällsvetenskapliga discipliner (såväl från akademi som berörda myndigheter) för att samverka med SCB i detta arbete och för att säkerställa undersökningens kvalitet i relation till internationell forskning på området. Det fortsatta arbetet måste i första hand handla om att på ett ändamålsenligt sätt vidareutveckla ramverket. Detta bör göras på ett öppet och involverande sätt.

Beslut om detta yttrande har fattats av myndighetschefen Fredrik Lennartsson. Projektdirektör Nils Janlöv har varit föredragande.