Debatt om Öppna jämförelser på Riksstämman

Vårdanalys utvärdering av Öppna jämförelser presenterades vid ett seminarium den 28 november 2012 på Riksstämman. Debattdeltagarna var i stort eniga om att arbetet är på rätt väg men att mycket arbete återstår för att jämförelserna ska få avsedd effekt på kvaliteten i hälso- och sjukvården.

Deltog i panelen gjorde: Fredrik Lennartsson, myndighetschef, Vårdanalys, Filippa Nyberg, VD, Svenska Läkaresällskapet, tidigare chefläkare vid Akademiska sjukhuset, Uppsala, Petra Otterblad Olausson, avdelningschef, Socialstyrelsen, Inger Ros, ordförande, Hjärt- och lungsjukas Riksförbund och Håkan Sörman, VD, Sveriges Kommuner och Landsting.

– Vi kan konstatera att det har varit positivt att införa Öppna jämförelser i svensk hälso- och sjukvård, men det är viktigt att ta det här vidare. Vi lägger fram ett antal rekommendationer som i första hand riktar sig till regeringen. Men det här är också ett underlag för dem som jobbar med att utveckla Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården, säger Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys. 

 Och han får medhåll av Håkan Sörman, VD på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL).

– Syftet med Öppna jämförelser har varit att vända fokus i hälso- och sjukvården från resurser till resultat och kvalitet. Det här är en atlantångare som har vänt. Det är idag en stor skillnad på hur personalen på sjukhus och på vårdcentraler arbetar med resultat och kvalitet i stället för fokusera på budget. De är en formidabel förändring, men då kan man naturligtvis fråga sig om det också kommer leda till förbättringar, vilket också rapporten lyfter fram.

Vårdanalys lämnar totalt sju rekommendationer i sin utvärdering av Öppna jämförelser där utveckling av grunddata inom prioriterade områden är en. Behovet av grunddata underströks av flera debattdeltagare.

– Det som är bekymmersamt är att diagnosgrupperna med flest patienter helt saknar indikatorer. Det är naturligtvis ett jättebekymmer om man ska få helhet i vården som hänger ihop och som utvärderas efter kvalitet. Jag tror också att de skulle gagna patienterna om man mätte hela vårdkedjan, säger Inger Ros, förbundsordförande på Hjärt- och lungsjukas Riksförbund.

– Jag tror man behöver utveckla grunddata. Stora grupper saknas helt. Det finns inget bra register som täcker primärvården. Vi har dåliga data när det gäller psykiatri och så är det på fler områden. På Socialstyrelsen prioriterar vi primärvård och psykiatri. Vi har ett uppdrag att utreda hur ett hälsodataregister för primärvården skulle kunna se ut, säger Petra Otterblad Olausson, avdelningschef, Socialstyrelsen.

–Man måste titta på varför det är så många blinda fläckar på den här kartan när det gäller sjukdomsgrupper. En aspekt som man lätt glömmer bort i Öppna jämförelser är vad man kan lära av andra. Min erfarenhet är att man inte åker och tittar på vad andra gör och vad man kan lära av det, säger Filippa Nyberg, nybliven VD på Svenska Läkaresällskapet.

Håkan Sörman på SKL efterlyser en mer sammanhållen analys av arbetet med Öppna jämförelser.

– Jag saknar en sammanhållen analys i landstingen. Varför lyckas vissa bättre än andra? Vi har försökt på andra områden, till exempel inom skola och omsorg, men vi har väldigt lite av det i hälso- och sjukvården. Där sker analys i de enskilda landstingen men vi skulle behöva samla och bjuda in fler aktörer.

En annan av Vårdanalys rekommendationer som diskuterades var att integrera målnivåer i Öppna jämförelser.

– Det är slående att man måste jobba med att integrera målnivåer  i Öppna jämförelser. Det finns idag ett rankningssystem med grönt, gult och rött men även om man är ganska bra kan man hamna på rött. På samma sätt kan man prestera ganska undermåligt men ändå hamna på grönt, säger Fredrik Lennartsson

– Jag tycker absolut att vi ska gå vidare med att integrera målnivåer på ett mer tydligt sätt. Vi försöker idag spegla målnivåer på varje indikator där det finns, säger Håkan Sörman.

–  Vi gillar idén och förstår poängen med att införa målnivåer men man måste ha respekt för att det är ett mycket komplicerat arbete att sätta de här nivåerna. Jag är inte säker på om det kommer att vara görligt på alla områden. Socialstyrelsen jobbar med att ta fram en modell där vi kommer testa målnivåer för tre olika cancerformer, säger Petra Otterblad Olausson.

– Det är bra med målnivåer men det kan också stämma till eftertanke. Det har varit väldigt mycket mål kring svensk sjukvård på ett sätt som det inte har varit förut. De regnar ned från olika håll. Bara det pedagogiska arbetet att sammanställa målen från SKL, regeringen och ens eget landsting låter sig inte göras i en handvändning. Det gör det svårt att ta till sig alla mål och därför måste man först ordentligt tänka igenom varför man ska sätta mål och hur, säger Filippa Nyberg.