Hur kan vården förbättras utifrån patienternas horisont?

Svensk hälso- och sjukvård behöver bättre centralisering av högspecialiserad vård, smartare fördelning av arbetsuppgifter och mer transparenta handläggningsprocesser. Det var några av de ståndpunkter som diskuterades under Vårdanalys seminarium i augusti 2014.

Vårdanalys bjöd in till seminariet för att diskutera aktuella vårdfrågor utifrån ett patientperspektiv. Dessa perspektiv förstärktes välinformerat av moderatorerna Anna Bergholz och Anders Lönnberg, som själva har diger patientbakgrund. Fem av Vårdanalys rapporter presenterades, för att sedan diskuteras under ledning av Bergholtz och Lönnberg.

Hur kan den nationella strategin förbättra vården för personer med kronisk sjukdom?

Vårdanalys rapport VIP i vården? har visat att vården inte är rustad för att möta de komplexa behov som personer med kroniska sjukdomar ofta har. Roger Molin, regeringens samordnare för satsningen på kroniska sjukdomar, menade att den tyngsta uppgiften handlar om att ta fram nationella behandlingsrekommendationer som kan vägleda vårdpersonalen:

– Vi behöver ha en kunskapsbaserad vård, personalen behöver ha tillgång till aktuell kunskap och även kunna identifiera personer med kronisk sjukdom tidigare.

Läs mer och se filmen från den här delen av seminariet 

Vilka utvecklingsarbeten pågår i landstingen för att bättre tillvarata vårdpersonalens tid och kompetens?

I rapporten Ur led är tiden identifierade Vårdanalys fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens. Göran Stiernstedt har regeringsuppdraget att samordna en satsning på området och menade bland annat att utveckling av it-stöd tycks gå som en röd tråd i arbetet. Stina Marcusson och Pernilla Westerberg från Kirurgkliniken på Mälarsjukhuset kunde ge konkreta exempel på förbättringsarbete genom att berätta om klinikens eget arbete med omfördelning av arbetsuppgifter. På Kirurgkliniken har medicinska sekreterare tagit över en del av läkarnas administration och sjuksköterskor tar en del av återbesöken. De kunde konstatera att dessa förändringar mestadels har fått ett mycket positivt mottagande, men att vissa förändringar har mött mer motstånd än andra.

Läs mer och se filmen från den här delen av seminariet.

Hur ska klinikläkemedelprojektet utvecklas för att säkerställa en mer jämlik vård?

Vårdanalys visade i rapporten Värdefullt men inte fullvärdigt att klinikläkemedelsprojektet, som går ut på att patienter i hela landet ska få tillgång till samma klinikläkemedel, har många fördelar men också många problem i den utformning det har haft hittills. För att projektet ska bli framgångsrikt behöver det utvecklas och förbättras. Olivia Wigzell, Socialdepartementet, och Hans Karlsson, Sveriges Kommuner och Landsting, tog båda rapportens resultat på fullt allvar men menade också att projektet redan har hunnit ta flera steg framåt. De trodde på en ljus framtid för bland annat transparens och korta handläggningstider. Hans Karlsson poängterade att just korta handläggningstider är ett prioriterat område:

– Så snabbt som möjligt till patient, det är det som är det viktiga.

Läs mer och se filmen från den här delen av seminariet.

Hur kan den högspecialiserade vården koncentreras med utgångspunkt i patienternas behov?

I rapporten Centralisering med patienten i centrum utvärderade Vårdanalys den högspecialiserade vården och kunde se att rikssjukvården, där ett eller två sjukhus får riksansvar för en specifik typ av behandling, i praktiken inte fungerar helt ändamålsenligt för patienterna. Måns Rosén, som utreder högspecialiserad vård på uppdrag av regeringen, och Lennart Persson, sjukhusdirektör på Akademiska sjukhuset, var överens om att denna sorts vård bör centraliseras men att det troligen behövs ett större grepp än dagens rikssjukvård. Det handlar om att sätta vårdkvaliteten i första rummet, menar Måns Rosén. Han menade också att det behövs en tydlig definition av högspecialiserad vård.

Läs mer och se filmen från den här delen av seminariet.

Vad kan Sverige lära av andra länders sätt att styra och organisera hälso- och sjukvården?

Under hösten 2014 kommer Vårdanalys att publicera en rapport om hur några andra europeiska länder har förändrat sitt att styra och organisera sin hälso- och sjukvård och vilka lärdomar Sverige kan dra av dessa erfarenheter. Carl Cederschiöld (M), tidigare ledamot i Ansvarskommittén, Vivianne Macdisi (S) och Mats Eriksson (M) tyckte att särskilt sjukvårdssystemen i Danmark och Norge är av intresse för Sverige, eftersom det finns stora likheter i grundorganisationen.  

Gemensamt för de fem diskussionerna var att de handlade om hur sjukvården ska bedrivas och organiseras för att det ska vara så bra som möjligt för patienterna. Moderatorerna ställde genomgående frågor ur detta perspektiv och undrade bland annat:

– Hur kan vi hitta effektivitet för person i stället för effektivitet för organisation?

Sammantaget visade seminariet att det finns många idéer och reflektioner för svensk hälso- och sjukvård. Deltagarna uppvisade ett stort engagemang i arbetet med att stärka patienternas ställning.

Läs mer om den här delen av seminariet.