Debattartikel om Vårdanalys rapport "Vem har vårdvalet gynnat?"

Har vårdvalet trängt undan patienter med stora vårdbehov? Det är grundfrågan i rapporten Vem har vårdvalet gynnat? som Vårdanalys släppte igår.

Sedan vårdval i primärvården blev obligatoriskt 2010 har konsekvenserna av patienternas valfrihet och möjligheterna till nyetableringar varit återkommande inslag i debatten. Dagens medicin rapporterade den 20 december 2012 om att kroniker riskerar att trängas undan av vårdvalet i Stockholm. Vårdanalys har tidigare kunnat konstatera att kunskapen om valfrihetens effekter på den medicinska kvaliteten, vårdens effektivitet och tillgången till vård på lika villkor är mycket bristfällig.

I en serie studier söker därför Vårdanalys belysa reformens effekter ur ett patient- och medborgarperspektiv.

Så, vem har vårdvalet gynnat? Förenklat uttryckt har vårdvalet lett till ökad tillgänglighet för både personer med stora vårdbehov och befolkningen i stort, men i flera fall har befolkningen i stort fått större del av den förbättrade tillgängligheten. Vi kan alltså dra slutsatsen att en av de stora centrala målsättningarna med reformen har uppnåtts. 

Vårdanalys kan inte konstatera några absoluta undanträngningseffekter - det vill säga att vissa grupper har fått det sämre medan andra grupper har fått det bättre. Patientenkätdata visar också att reformen har ett mycket starkt stöd hos både personer med stora vårdbehov och befolkningen i stort. En stor majoritet - 75 procent - av alla patienter ansåg att möjligheten att själv byta vårdgivare är bra. Endast 2 procent var negativt inställda till denna förändring. Våra patientenkätdata visar vidare att patienter med kroniska sjukdomar tenderar att vara mer positiva till primärvårdens utveckling än befolkningen i allmänhet. 

Vi kan dock konstatera att olika grupper i olika landsting dragit olika stor nytta av tillgänglighetsökningen. I Region Skåne har befolkningen i stort ökat sina besök i primärvården väsentligt mer än patienter med större vårdbehov. Vi kan också se att det i Stockholm skett en kraftig ökning av andelen läkarbesök med enklare diagnoser, i relation till dem med stora vårdbehov. 

Östergötland däremot sticker ut som ett landsting där grupperna med större behov dragit nytta av den ökade tillgängligheten. De observerade skillnaderna mellan landstingen beror delvis på olika utgångslägen, men framförallt på olika utformning och inriktning på vårdvalsmodellerna, och då särskilt ersättningssystemen. 

Vårdens jämlikhet är en central aspekt att följa upp. Den typ av studie som vi genomfört går i dag bara att genomföra i drygt hälften av landstingen. Vidare saknas förutsättningar att på ett systematiskt sätt följa upp primärvårdens innehåll och resultat. Det är därför väsentligt att regeringen stärker möjligheterna till uppföljning på både nationell och regional nivå. Det är särskilt angeläget att landstingens förutsättningar att följa upp all offentligt finansierad vård stärks - oavsett om verksamheterna bedrivs i offentlig eller privat regi. 

Vårdvalsreformen har medfört en öka tillgänglighet för såväl vårdbehövande som befolkningen i allmänhet. Reformens framtida framgång bygger på att landstingen utformar system som står i överensstämmelse med lagens krav på god vård på lika villkor för alla och att patienter som har de största behoven ska ges företräde. För att säkerställa att så sker behöver effekterna av reformen följas noggrant och förutsättningarna för uppföljning måste förbättras. Under 2013 kommer Vårdanalys att fördjupa analysen av vård på lika villkor.