Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning

Sammanfattning: Statlig styrning av vård och omsorg genom prestationsbaserad ersättning användes första gången i sjukskrivningsmiljarden 2006. År 2013 finns det sex utpekade överenskommelser mellan staten och SKL med prestationsbaserad ersättning som totalt omfattar ca 5,3 miljarder kronor. Vårdanalys gör en första genomgång och analys av styrmedlets konstruktion och tillämpning samt identifierar risker och utvecklingsmöjligheter.

Områdena inom vård och omsorg där prestationsbaserad ersättning används är:

  • Patientsäkerhetssatsningen (525 mkr)
  • Rehabiliteringsgarantin (1000 mkr)
  • Sjukskrivningsmiljarden (1000 mkr)
  • Mest sjuka äldre (1115,5 mkr)
  • Psykisk ohälsa (687,5 mkr)
  • Kömiljarden (1000 mkr)
     

Rapporten visar att:

  • Överenskommelser med prestationsbaserad ersättning har blivit ett allt vanligare sätt för staten att styra vården och omsorgen - men trots att det är frivilligt att delta måste huvud­männen anpassa strukturer, processer och resultat för att få ta del av de statliga resurserna.
     
  • Styrning med prestationsbaserad ersättning kan få kraftfulla effekter i vård och omsorg – men med dagens utformning finns risker för att satsningarnas mål inte nås på ett effektivt sätt, att oönskade sidoeffekter uppstår och att den lokala anpassningsförmågan minskar.

  • Flera risker går att undvika om regeringen tar ett samlat grepp på styrningen med prestationsbaserad ersättning, exempelvis genom att göra processen för utformning, genomförande och avslut mer lika mellan satsningarna. Regeringen bör också utveckla arbetet med hur kraven i satsningarna utformas. Exempelvis bör de krav som ställs på landstingen i större utsträckning utgå från det enskilda landstingets utveckling inom ett område istället för fasta nivåer för alla landsting. Det kan göra att både de som redan innan satsningen har goda resultat och de som har mindre goda resultat får starkare incitament till förbättring.

     
  • Prestationsbaserade ersättningsmodeller bör utformas utifrån ett övergripande syfte – Vårdanalys presenterar också en modell för hur prestationsbaserad ersättning kan användas mer målinriktat för att antingen förbättra nationellt prioriterade områden, för att åstadkomma en mer jämlik vård över hela landet eller för att stimulera innovation.