Vad är nyttan med hälsoekonomiska bedömningar av klinikläkemedel?

Sammanfattning: I den här delrapporten av ett regeringsuppdrag har Vårdanalys utvärderat effektiviteten i processen kopplade till hälsoekonomiska bedömningar av klinikläkemedel.

I november 2010 fick Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag av regeringen att etablera en försöksverksamhet för hälsoekonomiska bedömningar av läkemedel som används i slutenvården (så kallade klinikläkemedel). En nationell samverkansgrupp, Nya Läkemedelsterapier (NLT), inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) fick uppdraget att välja ut läkemedel och lämna rekommendationer till landstingen baserat på TLV:s bedömning.

Vårdanalys har fått uppdrag av regeringen (S2012/3857/FS) att utvärdera försöksverksamheten och redovisar i den här delrapporten en utvärdering av effektiviteten i de processer som är kopplade till bedömningarna av läkemedlen. 

  • Potential för att skapa värde. Både landstingen och läkemedelsföretagen anser att det är värdefullt att ha tillgång till hälsoekonomiska kunskapsunderlag. Underlagen kan även stimulera till en ökad användning av kostnadseffektiva läkemedel. Detta gynnar patienter, samhälle och skattebetalare. 
     
  • NLT har inte konstruerats för sitt nuvarande uppdrag. Vårdanalys anser att NLT i dess nuvarande form har en otydlig roll och mandat samt en organisation och finansiering som inte är anpassad för uppdraget. NLT är ett samverkansorgan inom SKL och omfattas därmed inte heller av flera av regelverken som landstingen omfattas av exempelvis avseende transparens och insyn.
     
  • Processen präglas av brist på transparens. Varken TLV eller NLT lämnar information om när deras kunskapsunderlag respektive rekommendationer förväntas vara färdiga eller i vilken fas i processen som utredningen för tillfället befinner sig. NLT redovisar inte sina kriterier för urval av läkemedel eller motiveringar för de rekommendationer som tas fram. Detta innebär en osäkerhet för de patienter som väntar på besked om behandling.
     
  • Handläggningstiderna är långa. För de läkemedel som har studerats har det tagit mellan 8-17 månader för TLV att ta fram kunskapsunderlag. Utöver det tillkommer tiden för NLT att ta fram rekommendationer. Långa handläggningstider får konsekvenser för patienter som får vänta onödigt länge på att få tillgång till läkemedel, något som kan ha stor inverkan på deras livskvalitet och överlevnad.
     
  • TLV:s hälsoekonomiska bedömningar är efterfrågade men har en tydlig förbättringspotential. Såväl landsting som läkemedelsföretag är positiva till TLV:s kunskapsunderlag och anser att de håller hög kvalitet. Denna bedömning gör även Vårdanalys men pekar samtidigt ut ett antal förbättringsområden, exempelvis TLV:s redovisning av de osäkerheter som finns i analyserna samt TLV:s beräkningar av produktionsbortfall för patienter som har en nedsatt eller förlorad arbetsförmåga.
     
  • Patientinvolveringen är bristfällig. De hälsoekonomiska bedömningarna har stor inverkan på patienterna, trots det har patienter eller patientorganisationer ingen tydlig roll i processen. Informationen till patienter bedöms också vara otillräcklig.

    I den slutrapport som lämnas till regeringen den 30 april 2014 ska Vårdanalys belysa effekterna av försöksverksamheten samt redovisa en sammantagen bedömning av nyttan med hälsoekonomiska bedömningar av klinikläkemedel.