Hittar vi hem?

Sammanfattning: Ett ökande antal barn och unga placeras i familjehem och HVB. Dessa barn är på många sätt samhällets mest utsatta. Samtidigt saknas i flera avseenden kunskap om verksamheterna inom den sociala dygnsvården för barn och unga. Vårdanalys har haft regeringens uppdrag att ta fram information om verksamheter som erbjuder konsulentstöd till familjehem och om skillnader mellan privata och offentliga HVB-verksamheter. Rapporten besvarar regeringens frågor och visar därutöver på behovet av en långsiktig strategisk styrning av den sociala dygnsvården på såväl nationell och regional som lokal nivå.

Resultaten i korthet
Vårdanalys kartläggning bekräftar tidigare beskrivningar av situationen inom den sociala dygnsvården – det råder brist på familjehem, personalomsättningen inom socialtjänsten är hög och möjligheterna till kvalitetssäkring, uppföljning och utveckling av vården brister på alla nivåer.

Hösten 2015 var särskilt utmanande, då kommunerna behövde hitta lämpliga boendealternativ till ett stort antal barn och unga på kort tid. Många kommuner har startat nya HVB för ensamkommande barn, men HVB som erbjuder utrednings- och behandlingsinsatser drivs fortfarande främst av privata aktörer. Samtidigt är möjligheterna att mäta och följa upp vården bristfälliga. Vårdanalys menar att regeringen behöver vidta åtgärder för att bidra till effektiva strukturer för kunskapsstyrning och systematisk uppföljning av den sociala dygnsvården.

För att möta det ökande behovet av placeringar har många kommuner också använt konsulentverksamheter i familjehemsvården. Det är viktigt att kommunerna har tillgång till familjehem och att familjehemmen får det stöd de behöver för att kunna ge barnen en god omvårdnad. Samtidigt visar kartläggningen att kommunerna ibland har betalat för tjänster som inte varit motiverade utifrån barnets behov. Kommunerna behöver därför analysera sina förutsättningar för att mer strategiskt anlita konsulentverksamheter eller bedriva motsvarande verksamhet i egen regi.