Öppna jämförelser måste bli nyttigare för patienterna

Debattartikel på Dagens Nyheters nätupplaga den 12 november 2012 av myndighetschefen Fredrik Lennartsson.

Martin Ingvar, Stefan Larsson och Michael Porter skrev på DN Debatt (4 november) om värdet av öppen redovisning av kvalitetsdata inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen hävdar i sin replik till denna artikel att öppna kvalitetsjämförelser kan förbättra vårdkvaliteten. Myndigheten Vårdanalys avslutar just nu den första oberoende utvärderingen av öppna jämförelser inom svensk hälso- och sjukvård. Resultaten ger till delar Socialstyrelsen rätt – öppna jämförelser utgör en del i ett paradigmskifte och har på kort tid bidragit till ett ökat fokus på kvalitet, framför ekonomi, och skapat bättre förutsättningar för insyn, skriver myndighetschefen för Vårdanalys.

Det finns dock många skäl att inte slå sig till ro. Vår utvärdering, som i sin helhet presenteras på Medicinska Riksstämman den 28.11, visar på ett fortsatt stort utvecklingsbehov för de öppna jämförelserna. Jämförelserna kan på olika sätt göras mycket mer användbara och nyttiga ur ett patient- och medborgarperspektiv. Tre konkreta exempel:

1. Analysen av resultaten i Öppna jämförelser måste fördjupas. Att bara publicera jämförande data på en rankningslista leder i sig troligen inte till kvalitetsförbättring. Bland det viktigaste för att uppnå kvalitetsförbättring genom jämförande data är information om hur de som presterar bäst har lyckats uppnå de goda resultaten. Vi ser idag relativt lite av systematisk kunskapsöverföring mellan landstingen som en följd av Öppna jämförelser. Internationella jämförelser skulle troligen inte göra något för att förbättra just den situationen: om det är svårt att lära av grannlandstinget är det troligen ännu svårare att lära av hälso- och sjukvården i ett annat land.

2. Det saknas i stor utsträckning en verklig transparens för patienter och medborgare avseende vårdens kvalitet och effektivitet. Öppna jämförelser har förvisso bidragit till att medborgarna och patienterna har möjlighet till insyn i det som tidigare varit helt och hållet en intern angelägenhet för vården. Men för att patienter och medborgare ska kunna tillgodogöra sig resultaten krävs avsevärt förbättrade kommunikationskanaler och presentationsformer, liksom förstärkt tolkning och analys av data.

3. Vårdanalys utvärdering tydliggör också att det nuvarande konceptet för Öppna jämförelser i många avseenden är en kompromiss mellan olika syften och mål: att stimulera verksamheterna till kvalitetsförbättring och samtidigt öka insynen i vårdens resultat för patienter och medborgare. De två organisationerna som står bakom Öppna jämförelser, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Socialstyrelsen, har på motsvarande sätt olika roller och intressen. Det ger upphov till interna spänningar och en upplevd otydlighet om roller och ansvar inom organisationen för Öppna jämförelser. Detta utgör ett hinder för den fortsatta utvecklingen. Det vore olyckligt – ja, paradoxalt –om själva verktyget för utveckling skulle fastna i en organisationsform som inte förmår hantera utvecklingsbehoven.

Öppna jämförelser, och användningen och kommunikationen av alla data i jämförelserna, måste fortsätta utvecklas. Det skulle innebära stora möjligheter för svensk sjukvård att fortsatt ligga i topp i internationella jämförelser.

 

Fredrik Lennartsson
myndighetschef
Myndigheten för vårdanalys