Förbättrade kvalitetsregister kan förbättra vården – om de används

De nationella kvalitetsregistren fungerar bättre och bättre. Det visar en rapport om den pågående satsningen på nationella kvalitetsregister som Myndigheten för vårdanalys publicerar i dag. Men det finns fortfarande utmaningar när det gäller exempelvis hur väl registren integreras i den övriga verksamheten.

Vårdanalys konstaterar att regeringens och SKL:s satsning på de nationella kvalitetsregistren verkligen har lett utvecklingen framåt. Registren har sedan satsningen inleddes blivit mer öppna för insyn för patienter och allmänhet, registerforskningen har ökat kraftigt och datakvaliteten har förbättrats för flera register.

Men det finns områden som satsningen skulle behöva lyfta ytterligare. Bland annat behöver användbarheten bli bättre och registerinformationen användas mer i förbättringsarbete inom sjukvården.

Det är också ett problem att man hittills inte har lyckats integrera registren i de övriga informationssystemen. I stället har många som använder registren upplevt att de måste registrera samma sak på flera ställen. Exempelvis visar Vårdanalys enkätundersökning att bara 28 procent av registren uppger att någon form av data kan hämtas automatiskt från andra datasystem.

– Om kvalitetsregistren ska kunna fungera effektivt som redskap för att utveckla och förbättra sjukvården, behöver de integreras i en informationsinfrastruktur som är gemensam för hela hälso- och sjukvården, säger Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys.

Trots att bara två av sex effektmål har uppnåtts är Vårdanalys sammantagna bedömning att satsningen är lyckad så här långt, men att mål och organisation behöver utvecklas under de sista två åren för att uppnå ökad ändamålsenlighet.