Prestationsbaserad ersättning: en stark medicin – men med risk för biverkningar

Idag publicerar Myndigheten för vårdanalys rapporten ”Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning”. Rapporten innehåller en första samlad analys av ett statligt styrmedel som kommit att användas flitigt under senare år. Vårdanalys rapport innehåller en genomgång och analys av styrmedlets konstruktion och tillämpning samt identifierar risker och utvecklingsmöjligheter.

Statlig styrning av vård och omsorg genom prestationsbaserad ersättning användes första gången 2006 och omfattade då 1 miljard kronor. År 2013 finns det överenskommelser med prestationsbaserad ersättning på 6 utpekade områden som totalt omfattar ca 5,3 miljarder kronor.

–     De flesta är överens om att prestationsbaserad ersättning har ökat genomslaget för den statliga styrningen av vården och omsorgen, men samtidigt är styrmedlet omdiskuterat, säger Fredrik Lennartsson, myndighetschef på Vårdanalys.

–     Vår analys visar att staten och huvudmännen relativt enkelt kan arbeta mer systematiskt med prestationsbaserad ersättning för att åstadkomma bättre resultat för patienterna och minska risken för oönskade sidoeffekter i vården, säger Fredrik Lennartsson.

Rapporten ”Statens styrning av vården och omsorgen med prestationsbaserad ersättning” (2013:8) visar:

  • Styrning med prestationsbaserad ersättning kan få kraftfulla effekter i vård och omsorg – men med dagens utformning finns risker för att satsningarnas mål inte nås på ett effektivt sätt, att oönskade sidoeffekter uppstår och att den lokala anpassningsförmågan minskar.
  • Flera risker går att undvika om regeringen tar ett samlat grepp på styrningen med prestationsbaserad ersättning, exempelvis genom att göra processen för utformning, genomförande och avslut mer lika mellan satsningarna. Regeringen bör också utveckla arbetet med hur kraven i satsningarna utformas. Exempelvis bör de krav som ställs på landstingen i större utsträckning utgå från det enskilda landstingets utveckling inom ett område istället för fasta nivåer för alla landsting. Det kan göra att både de som redan innan satsningen har goda resultat och de som har mindre goda resultat får starkare incitament till förbättring.
  • Prestationsbaserade ersättningsmodeller bör utformas utifrån ett övergripande syfte – Vårdanalys presenterar en modell för hur prestationsbaserad ersättning kan användas för att antingen förbättra nationellt prioriterade områden, för att åstadkomma en mer jämlik vård över hela landet eller för att stimulera innovation.