Viktigt, men svårt, att jämföra svensk äldreomsorg

Myndigheten för vårdanalys visar i en ny rapport att det finns stora skillnader i äldreomsorgens produktivitet mellan kommunerna. Detta trots att de strukturella faktorer som det statliga kostnadsutjämningssystemet har till uppgift att utjämna - och som kommunerna inte själva kan påverka - har justerats bort i beräkningen. Dessa skillnader tyder på en stor potential att på bred front öka produktiviteten inom äldreomsorgen. Samtidigt är uppföljningen och rapporteringen av vad som utförs inom omsorgen begränsad, vilket gör det generellt svårt att följa upp, jämföra och mäta resultaten i svensk äldreomsorg.

Sverige har den högsta kostnaden för äldreomsorgen av alla OECD-länder, ca 4 procent av BNP. Kostnaderna förväntas därtill öka till följd av en åldrande befolkning. För att omsorgen ska möta de samlade behoven hos äldre är det viktigt att resurserna används på ett effektivt sätt. Vårdanalys har därför genomfört en studie av skillnader i produktivitet inom äldreomsorgen mellan kommunerna. Studien belyser också vilka faktorer som kan påverka produktiviteten.

Några av resultaten:

  • Det finns stora skillnader i äldreomsorgens produktivitet mellan kommunerna. Produktiviteten hos ett fåtal kommuner sticker ut. Analyserna indikerar att finns stora möjligheter att på bred front öka produktiviteten inom sektorn.
  • Vi finner inget samband mellan produktivitet och brukarnas nöjdhet. Men indexet för brukarnöjdhet är ett övergripande och relativt grovt mått. Det går därmed inte att utesluta ett samband mellan produktivitet och kvalitet, men detta behöver undersökas vidare. Detta visar även på ett behov av att förbättra och utveckla metoder för att mäta brukarnas uppfattning av äldreomsorgens kvalitet ur olika dimensioner.
  • Beskrivande data av äldreomsorgens prestationer är bristfällig. Uppgifterna om olika prestationsmått består endast av övergripande beskrivningar av alla de insatser som utförs inom äldreomsorgen. Det största problemet är att beskrivningarna av insatser inom äldreomsorgen inte tar hänsyn till skillnader i omsorgsbehov. Den faktiska resursinsatsen bland kommunerna kan skilja väsentligt. Det är därför viktigt att utveckla mått som viktar insatserna efter omsorgsbehov och som möjliggör jämförelser via en enhetlig nationell standard.


I rapporten pekas även på en rad ytterligare utvecklingsbehov som är väsentliga för att öka kunskapen om äldreomsorgens resultat:

  • Arbeta för att ta fram en sammanhållen och långsiktig strategi för systematiska jämförelser av äldreomsorg.
  • Öka möjligheten till jämförelser på enhetsnivå, över tid och internationellt vid utvecklingen av indikatorer som beskriver äldreomsorgens innehåll.
  • Övervaka löpande hur väl det statliga utjämningssystemet inom äldreomsorgen fungerar.


Rapporten ”Produktivitetskillnader i äldreomsorgen – Variationer, förklaringsfaktorer och utvecklingsbehov” (2013:10) finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.