Peter, berätta om din undersökning.
– Vi gör en återkommande internationell jämförelse, International Health Policy Survey (IHP), där vi olika år undersöker olika gruppers erfarenhet av vården.
– I den aktuella studien har vi gjort en enkätundersökning för att ta reda på hur primärvårdsläkare i Sverige anser att primärvården fungerar jämfört med läkare i nio andra länder. Enkäten besvarades av drygt 2 000 läkare som arbetar på fysiska vårdcentraler.
Och Daniel, vad har ni undersökt i ditt projekt?
– Vi följer sedan 2020 den pågående omställningen till en god och nära vård, där målet är att primärvården ska vara navet i vården och att patienten ska få en god, nära och samordnad vård som stärker hälsan.
– I den senaste delrapporten har vi fördjupat oss i några delar av uppdraget. Vi belyser bland annat utvecklingen av kompetensförsörjningen i primärvården och samverkan mellan region och kommun, samt den nära vården i landsbygd och områden med socioekonomiska utmaningar. I arbetet med rapporten skickade vi bland annat ut en enkätundersökning till cheferna för samtliga vårdcentraler i Sverige och fick svar från två tredjedelar av cheferna.
Hur beskriver läkarna läget i primärvården?
– De beskriver en oerhört stressig arbetsmiljö. Två av tre svarar att deras arbete är mycket eller oerhört stressigt, en av tre har symtom på utmattning, och tre av tio planerar att sluta arbeta som läkare. Det gör att läkarna i Sverige är bland de mest stressade internationellt sett och situationen har inte förbättrats sedan vår senaste undersökning 2019.
– Det de beskriver som mest problematiskt är arbetsbelastningen och tiden de behöver lägga på administration. De lyfter också att vårdcentralerna ofta har dåliga förutsättningar för att ge vård till patienter med kroniska sjukdomar, till exempel patienter med psykisk ohälsa, missbruk eller demens.
Hur går det i omställningen till en god och nära vård?
– Det vi kan se är att det pågår mycket arbete på det strategiska planet. Till exempel har kommuner och regioner tillsammans har tagit fram strategier och formulerat gemensamma mål. Men verksamheterna har inte fått bättre förutsättningar för att nå omställningens mål. En av de största utmaningarna är bristen på vårdpersonal och att generalistkompetensen – specialistläkare i allmänmedicin och distriktssköterskor – minskar i primärvården.
– Vi ser generellt att det saknas resurser i primärvården vilket leder till en ansträngd arbetsmiljö och dåliga förutsättningar för nödvändigt utvecklingsarbete, trots att omställningen är angelägen och efterfrågad, även av professionen.
Så den övergripande bilden är alltså en läkarkår som är stressad och har svårt att hinna med annat än det mest nödvändiga, och där det inte skett någon förbättring över tid. Vad får det för konsekvenser för patienterna?
– Ja, bland annat blir kontinuiteten lidande och vi vet ju sedan tidigare att det finns ett stort gap mellan patienternas behov av fast läkarkontakt och tillgången till sådana.
– Resursbristen får konsekvenser för patienter och det påverkar i synnerhet dem med omfattande behov. Det förebyggande och hälsofrämjande arbetet, till exempel stödet till egenvård, blir också lidande.
Finns det några resultat som är åt det positiva hållet?
– Ja, den internationella jämförelsen visar att de svenska vårdcentralerna är bra på att regelbundet följa upp resultatet av vården som patienterna får. Sverige ligger också i framkant med digitala verktyg för patienter och läkare.
– Ur primärvårdens perspektiv fungerar också samverkan mellan vårdcentralerna och kommunernas hälso- och sjukvård relativt bra – betydligt bättre än samverkan mellan vårdcentralerna och specialistvården.
Givet de utmaningar ni beskriver – vad behöver göras?
– Primärvården behöver få rätt förutsättningar för att vara navet i hälso- och sjukvården och för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Regioner och kommuner behöver visa hur man ska åstadkomma en verklig omställning i hälso- och sjukvården, en som långsiktigt ger primärvården både ekonomiska resurser och kompetensförsörjning för att klara uppdraget.
– När det gäller primärvårdsläkarnas situation behöver arbetet med att förbättra deras arbetsmiljö intensifieras – både för deras och patienternas skull.
– Det behövs också en fortsatt och fördjupad analys av vad som saknas för att bedriva en god primärvård, särskilt för personer med kroniska sjukdomar eller personer som har många kontakter med vården. Det är viktigt att analysera gapet mellan kravet som primärvården har på sig att ge vård till olika patientgrupper och vilka förutsättningar de upplever att de har.
Webbinarium den 4 maj
Torsdag den 4 maj anordnar Myndigheten för vård- och omsorgsanalys ett webbinarium med titeln Vad ska till? Ett samtal om läget i primärvården.
Vid webbinariet deltar våra utredare tillsammans med representanter från patienter och primärvårdsverksamhet.
Läs mer och anmäl dig för en påminnelse här.
Läs rapporterna
Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv. International Health Policy Survey (IHP) 2022. (Vård- och omsorgsanalys rapport 2023:1)
Ordnat för omställning? Utvärdering av omställningen till en god och nära vård: delrapport. (Vård- och omsorgsanalys rapport 2023:2)
