För tre år sedan infördes lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar. Lagen ställer bland annat krav på att behandlingarna utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal och att personer ska få information om exempelvis väsentliga risker innan behandlingen. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i uppdrag av regeringen att analysera och följa upp effekterna av den nya lagen. Nu har vi lämnat en delredovisning som ger en bild av estetisk kirurgi och injektionsbehandlingar i Sverige i dag.
Resultatet baseras på en enkät som besvarades av närmare 4 500 personer över 18 år, intervjuer samt statistik om drygt 1 600 verksamheter som anmält till IVO att de utför estetisk kirurgi eller injektionsbehandlingar.
Enkäten visar att sex procent av befolkningen har genomgått estetisk kirurgi och injektionsbehandlingar under de senaste 15 åren. Behandlingarna är betydligt vanligare bland kvinnor än män: 10 procent av kvinnorna har genomgått minst en behandling jämfört med 2 procent av männen. Bland personer som aldrig genomgått någon behandling kan 20 procent tänka sig att göra det i framtiden, framför allt kirurgiska ingrepp.
De flesta har genomgått behandlingen i Sverige, vilket ger svensk lagstiftning goda möjligheter att påverka patientsäkerheten.
Majoriteten, 93 procent, är ganska eller mycket nöjda med sin senaste behandling, även om omkring 20 procent uppger att de drabbades av komplikationer eller besvär.
Det finns en brist på oberoende information om utförare och behandlingar, vilket gör det svårare att avgöra om utföraren efterlever lagstiftningen.
– Den vanligaste källan till information inför behandlingen är utförarens webbplats. Det behöver inte vara fel, men informationen är inte oberoende. Om Socialstyrelsens och IVO:s information om legitimation och registrering hade funnits öppet tillgänglig på deras webbplatser skulle det bli lättare att ta reda på om en utförare uppfyller grundläggande lagkrav, säger Eva Cooper-Hagbjer, utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Genom att granska verksamheter som marknadsför estetiska behandlingar på internet uppskattar Vård- och omsorgsanalys att mellan 8 och 24 procent av verksamheterna inte är anmälda till IVO, trots att de är skyldiga att vara det enligt lag.
– Att verksamheter inte finns i IVO:s vårdgivarregister är problematiskt. Det försvårar IVO:s tillsyn och innebär en risk för att verksamheterna även bryter mot andra delar av lagstiftningen, som ju är till för att skydda personerna som genomgår behandlingar, säger Eva Cooper-Hagbjer.
Uppdraget att följa upp effekterna av lagen om estetiska kirurgiska ingrepp och estetiska injektionsbehandlingar pågår fram till december 2025.
Läs rapporten Erfarenheter av estetisk kirurgi och injektionsbehandlingar
Publicerad: 2024-12-12