I Sverige har antalet disponibla vårdplatser inom den somatiska och psykiatriska slutenvården minskat de senaste decennierna. Även om medicinska framsteg och en generellt förbättrad folkhälsa minskar behovet av vårdplatser visar undersökningar att antalet vårdplatser är för få. Orsaken till det är framför allt brist på personal.
För att öka antalet vårdplatser och minska överbeläggningar och utlokaliseringar gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att under 2023 och 2024 fördela cirka 2 miljarder kronor årligen i prestationsbaserad ersättning till regionerna. Socialstyrelsen fick även i uppdrag att ta fram en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser.
Vi har i uppdrag av regeringen att under 2023–2026 utvärdera satsningen. Den här delredovisningen fokuserar på satsningens utgångsläge, på måluppfyllelsen hittills och på hur patienter påverkas av vårdplatsbrist.
Hittills har antalet disponibla vårdplatser inte ökat på nationell nivå, men regionerna har ändå rapporterat in färre överbeläggningar och utlokaliseringar
Vår uppföljning av satsningen hittills visar att antalet disponibla vårdplatser inte har ökat utan snarare minskat något på nationell nivå sedan 2022. Trots det rapporterade majoriteten av regionerna in färre överbeläggningar och utlokaliseringar under 2024 än under 2023. Vi vet inte vad det beror på och det kan finnas flera möjliga förklaringar. Regionernas vårdplatsbehov kan till exempel ha minskat, patientflödet till och från slutenvården kan ha förändrats, regionerna kan ha omfördelat sina vårdplatser eller ändrat inrapporteringen av data. Vi kommer att försöka ge svar på det i slutrapporten när vi analyserar regionernas insatser djupare.
Vi kan inte säga hur stora förändringarna är eftersom det saknas tillförlitliga data
Regionerna har olika sätt att definiera och mäta disponibla vårdplatser, överbeläggningar och utlokaliseringar. Det finns också skillnader i statistiken beroende på om vi använder data från Socialstyrelsen eller från Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Det gör det svårt att säga exakt hur stora förändringarna har varit de senaste åren och vi kan endast peka på riktningen för utvecklingen.
Patienter som har erfarenheter av vårdplatsbrist har också sämre upplevelser av vården
Det är känt sedan tidigare att en brist på vårdplatser innebär en ökad risk för patientsäkerheten och för vårdskador. Men kunskapen om hur platsbristen påverkar patienters övriga upplevelser av vården är låg.
Vi genomförde därför en enkätundersökning bland 400 personer som vårdats i slutenvården det senaste året. Ungefär en fjärdedel hade upplevt problem som kan relateras till vårdplatsbrist, till exempel att de flyttats mellan avdelningar på grund av platsbrist eller vårdats i vad man uppfattat var ett provisoriskt utrymme. Personerna som upplevt vårdplatsbrist rapporterade sämre erfarenheter från sin tid på sjukhuset. Till exempel svarade de i mindre utsträckning att de fick den vård som de behövde, att de var trygga med att de fick den vård som de behövde eller att de upplevde att personalen höll dem uppdaterade om vad som skulle hända.
I slutrapporten kommer vi att fördjupa oss ytterligare i utvecklingen av antalet vårdplatser och analysera satsningens konsekvenser ur ett patient- och systemperspektiv
I slutrapporten som publiceras i april 2026 kommer vi bland annat att analysera måluppfyllelsen för satsningen, undersöka vilka insatser regionerna gjort och utvärdera hur ändamålsenliga de varit samt analysera vilka konsekvenser satsningen haft ur ett systemperspektiv, med fokus på akutmottagningar och den kommunala hälso- och sjukvården.
- Läs mer om delredovisningen: Utvärdering av satsningen på vårdplatser inom hälso- och sjukvården.
- Läs mer om uppdraget Utvärdering av regeringens satsning på att öka antalet vårdplatser.