Vård- och omsorgsanalys har gjort en indikatorbaserad uppföljning av hälso- och sjukvården på nationell nivå.
Fem frågor till Kajsa Hanspers, projektledare och utredare:
Berätta om undersökningen – vad är unikt med den?
– Det som är unikt med undersökningen är att den samlar den mest aktuella statistiken och ger en helhetsbild av hälso- och sjukvården utifrån dess viktigaste mål, med patientens perspektiv som utgångspunkt. Den ger en övergripande bild av hälso- och sjukvårdens resultat, så att vi kan följa utvecklingen och identifiera områden där det finns utmaningar.
Vilka områden har ni undersökt?
– Vi har undersökt områden som är viktiga att följa ur ett patientperspektiv: goda hälsoutfall, ett personcentrerat arbetssätt och tillgänglighet. De områdena har vi identifierat genom diskussioner med Vård- och omsorgsanalys patient- och brukarråd, genom en befolkningsenkät, och även genom erfarenheter från våra tidigare arbeten om personcentrering. Dessutom tittar vi på effektivitet och jämlikhet.
Varför har ni valt just de indikatorerna?
– Vi har velat mäta utvecklingen mot centrala mål inom svensk hälso- och sjukvård. Därför har vi valt indikatorer som ger en bred bild av vården, och som även har så god kvalitet som möjligt. När vi kompletterat olika typer av mått har vi fått en god bild, som i stor utsträckning bekräftas av andra källor.
Vilka är er främsta slutsatser? På vilka områden går det bra och var finns utmaningarna?
– Den svenska hälso- och sjukvården har goda resultat när det gäller hälsoutfallet av vården. Till exempel ligger Sverige bättre till än de flesta andra länder i jämförelsen när det gäller medicinska insatser som innebär att dödlighet kan undvikas. Däremot presterar Sverige sämre när det gäller personcentrering i primärvården och väntetider till vården. Vi ser även att arbetet med att utjämna skillnader i hälsoutfall mellan socioekonomiska grupper behöver fortsätta, och att det finns betydande skillnader i tillgänglighet, produktivitet och effektivitet mellan regionerna.
Hur kan den här uppföljningen användas?
– Vi ser uppföljningen som ett viktigt underlag för att kunna identifiera utmaningar i hälso- och sjukvården. Det är viktigt för oss som analyserar hälso- och sjukvården, eftersom vi då får veta vad vi behöver analysera djupare. Men det är också ett bra underlag för beslutsfattande inom hälso- och sjukvården, eftersom den sammanställer den mest aktuella och tillförlitliga statistiken över hur vården fungerar i förhållande till de centrala målen i svensk hälso- och sjukvård.
- Läs rapporten: Nationell uppföljning av hälso- och sjukvården 2022. Indikatorer på kvalitet, jämlikhet och effektivitet.
- Se även: Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården (Vård- och omsorgsanalys 2019).