Vi har undersökt hur den äldre delen av befolkningen i Sverige anser att hälso- och sjukvården fungerar, och jämfört med svaren med nio andra länder. Motsvarande undersökningar gjordes 2017 och 2021. I Sverige besvarades enkäten av 2 707 slumpmässigt utvalda personer i åldern 65 år och äldre. Förutom Sverige deltog Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA i studien.
Undersökningen visar att tillgänglighet, samordning och personcentrering är fortsatt svaga områden inom svensk hälso- och sjukvård, och att resultaten har försämrats sedan den senaste undersökningen i åldersgruppen 65 år och äldre. Till exempel svarar bara en av fyra att det är lätt att få vård på kvällar och helger, och färre än tidigare uppger att de fått svar samma dag när de kontaktat vårdcentralen. Patienterna rapporterar också sämre upplevelser av mötet med sin ordninarie vårdkontakt.
Undersökningen visar också att ett allvarligt problem inom vården av äldre är den bristande samordningen. Sverige presterar sämst på området bland de undersökta länderna och resultaten har försämrats sedan den senaste undersökningen. Till exempel är det färre än hälften som svarar att de fått hjälp av sin ordinarie mottagning att samordna vården, en minskning med 8 procentenheter. Många uppger också att deras ordinarie läkare någon gång under de senaste två åren saknat information från specialistvården och vice versa.
– För patientgrupper som äldre och personer med kroniska sjukdomar är samordningen av vården särskilt viktigt. En bristande samordning kan leda till fördröjningar eller i värsta fall utebliven vård eller behandlingar. Det kan även bidra till oro och att ansvaret för samordning läggs på patienten eller hens närstående, säger Agnes Lindvall, analytiker vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Sverige har generellt låga ekonomiska barriärer till hälso-och sjukvård. Men i åldersgruppen 65 år och äldre har andelen som avstått tandvård eller tandläkarundersökning på grund av kostnaden ökat från 7 procent 2017 till 15 procent 2024.
Länderna i undersökningen har olika styrkor och svagheter, men stora gemensamma utmaningar är arbetsmiljön, tillgängligheten och kompetensförsörjningen i primärvården.
– Vi kan konstatera att trots skillnader i organisering och styrning av vården i de olika länderna så brottas man ändå med liknande problem. Det finns alltså inga färdiga lösningar att kopiera, men tack vare det internationella samarbetet som sker inom ramen för IHP-undersökningen kan vi utbyta erfarenheter och hitta arbetssätt och strategier för att möta gemensamma utmaningar, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör vid Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Läs rapporten: Vården ur befolkningens perspektiv, 65 år och äldre. International Health Policy Survey (IHP) 2024.
Om IHP-undersökningen
Studien International Health Policy Survey (IHP) genomförs årligen i samarbete med den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund. Syftet är att ge underlag till ett förbättrat beslutsfattande i hälso- och sjukvården. I ett rullande treårsschema vänder sig studien till tre olika grupper: befolkningen som helhet (från 18 år), den äldre delen av befolkningen (från 65 år) och läkare i primärvården. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har sedan 2014 i uppdrag av regeringen att genomföra den svenska delen av studien.