Sammanfattning
Vårdanalys tillstyrker utredningens förslag men lämnar följande synpunkter. Den nuvarande lagstiftningen på hälso- och sjukvårdsområdet har växt fram successivt under många år och innehåller spridda bestämmelser av olika karaktär rörande vårdens skyldigheter gentemot patienten och kring patientens möjligheter till delaktighet och inflytande i sin egen vård. Den föreslagna patientlagen innebär att bestämmelserna sammanförs och koncentreras på ett sätt som kan bidra till att dessa skyldigheter synliggörs och tydliggörs på ett annat sätt än tidigare vilket är positivt. Förhoppningsvis kan det bidra till ökad kännedom om lagstiftningen bland patienter, medborgare, vårdpersonal, vårdgivare och andra aktörer, samt bidra till att bestämmelserna faktiskt efterlevs i praktiken. I stor utsträckning innebär förslaget till patientlag dock inga ändringar i sak utan främst att de nu gällande bestämmelserna flyttas till en ny lag. Mot bakgrund av att bestämmelserna inte efterlevs i önskad grad i dag hade en avgörande framgångsfaktor för att åstadkomma förändring varit att analysera varför efterlevnaden brister och att förslagen formulerats därefter för att påverka utvecklingen i positiv riktning. Myndigheten anser att det i betänkandet saknas en sådan analys och resonemang kring de bakomliggande faktorerna och förslag till hur den nya patientlagen ska få bättre genomslag än de redan befintliga bestämmelserna.
Vårdanalys anser att utredningen inte i tillräcklig utsträckning analyserat om aktörerna inom ramen för den befintliga informationsstrukturen, dvs. allt från enskild vårdpersonal, verksamhetschefer, vårdgivarnivån till patientnämnder och nationella aktörer, har ändamålsenliga roller och mandat som bidrar till utredningens syften. När det gäller information lyfter myndigheten även fram vikten av att det inte ses som något ensidigt som vården ska leverera utan att det snarare är fråga om att åstadkomma en kommunikation och dialog i det enskilda vårdmötet. Vidare lyfts att det ur ett patientperspektiv varit värdefullt att pröva möjligheten att ytterligare vidga förutsättningarna för att få en förnyad medicinsk bedömning. Myndigheten pekar även på brister i analysen av hur författningstexten kan göras så tydlig som möjligt. Det gäller t.ex. ansvarsförhållandena och informationsskyldighetens innehåll. När det gäller förslaget om ökad valfrihet för patienterna ser Vårdanalys det som positivt att patienternas möjligheter att välja vårdgivare över landstingsgränserna utvidgas. Myndigheten ser dock att det finns en risk för att det sammantagna regelverket för val av vårdgivare riskerar att bli otydligt ur ett användarperspektiv. Det saknas också ett resonemang om patienters möjligheter till vidare inflytande över vården, specifikt med avseende på de bestämmelser som rör möjligheten att välja medicinsk behandling.