Sedan 2015 pågår en satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Inom ramen för satsningen har regeringen ingått flera överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) genom vilka regeringen fördelar stimulansmedel till regionerna. Satsningen innefattar även lagändringar och uppdrag till myndigheter.

Vård- och omsorgsanalys har tidigare haft i uppdrag att följa upp satsningen i två omgångar: ett uppdrag som täckte åren 2015–2019 och ett uppdrag som täckte åren 2015–2022. I stora delar är det här uppdraget en fortsättning på de tidigare uppdragen som vi haft inom området, men vi ska lägga större tyngdpunkt än tidigare vid att analysera flickors och kvinnors hälsa ur ett bredare perspektiv än förlossningsvården.

Uppdraget delredovisas i maj 2025 och slutredovisas i maj 2026.

2025 års delrapport fokuserar på en analys av flickors och kvinnors ohälsa

I 2025 års delrapport avser vi kartlägga flickors och kvinnors ohälsa ur ett system- och patientperspektiv. Det gör vi för att öka kunskapen om och förståelsen för vad som utgör ohälsa för flickor och kvinnor, samt för att belysa en del av utmaningarna i hälso- och sjukvården som finns gällande flickors och kvinnors hälsa.

Vi planerar att undersöka vilka diagnoser och tillstånd som bidrar mest till flickors och kvinnors ohälsa, och i vilken utsträckning de skiljer sig från mäns hälsoproblem. Vi planerar även att belysa diagnoser och tillstånd som är specifika för kvinnor. Genomgående i analysen kommer vi visa hur olika sjukdomstillstånd dominerar i livets olika faser, från barndomen till ålderdomen.

Vi vill alltså ge en mer heltäckande bild av området än endast kopplat till reproduktiv hälsa och graviditet, vilket är de områden som ofta lyfts när det gäller flickors och kvinnors hälsa och som hittills varit i fokus i regeringens satsning.

Preliminära frågeställningar

Mer detaljerade frågeställningar kommer att utarbetas inom ramen för arbetet med delrapporten.

  • Vad består flickors och kvinnors ohälsa av?
    • Vilka diagnoser och tillstånd bidrar mest till flickors och kvinnors ohälsa, vid olika åldrar?
    • Vid vilka diagnoser och tillstånd är ohälsan större för flickor/kvinnor än för pojkar/män?
  • Vilka utmaningar har hälso- och sjukvården att möta flickors och kvinnors behov?

Vi använder flera olika datakällor för att analysera ohälsa

För att mäta ohälsa planerar vi att använda flera olika mått och datakällor. Det huvudsakliga måttet vi planerar att använda är sjukdomsbörda, mätt i DALY:s (Disability Adjusted Life Years), på svenska översatt till funktionsjusterade levnadsår. Estimaten på sjukdomsbörda har tagits fram inom det så kallade Globala sjukdomsbördeprojektet, Global Burden of Disease (GBD). GBD-projektet använder nationella datasystem, enkätdata, kliniska datakällor samt vetenskaplig litteratur för att modellera sjukdomsbörda.

För att skapa en tydligare bild av flickors och kvinnors ohälsa gör vi även analyser baserade på andra datakällor. Bland annat kommer vi att använda statistik över sjukskrivningar från Försäkringskassan och flera källor på självskattad hälsa.

I 2026 års slutrapport följer vi upp satsningen

Den andra delen i vårt regeringsuppdrag handlar om att följa upp satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Syftet är att beskriva om, och i så fall hur, satsningen har påverkat utvecklingen av hälso- och sjukvården, inklusive förlossningsvården, för flickor och kvinnor.

Vi planerar att följa upp satsningen så sent i vår uppdragsperiod som möjligt eftersom vi då har större möjlighet att relatera satsningen och dess utfall till andra pågående initiativ på området, som Socialstyrelsens nationella riktlinjer för förlossningsvården och nationell plan för graviditet, förlossning och tiden efter.

Sammanfattningsvis planerar vi att följa upp regeringens satsning genom att analysera insatserna som gjorts inom ramen för satsningen, både av regioner och myndigheter, och analysera utvecklingen för kvinnors hälsa, både i relation till förlossningsvården och ur ett bredare perspektiv.

Preliminära frågeställningar

Mer detaljerade frågeställningar kommer att utarbetas inom ramen för arbetet med slutrapporten.

  • Har satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa bidragit till att hälso- och sjukvården har utvecklats och anpassats till flickors och kvinnors vårdbehov?
  • Har satsningen på förlossningsvård och kvinnors hälsa bidragit till att förlossningsvården har utvecklats och anpassats till flickors och kvinnors vårdbehov?

Ladda ner skrivelsen där vi beskriver syfte, mål och frågeställningar med projektet, och planerat innehåll och metod för delrapporten 2025 och slutrapporten 2026: Flickors och kvinnors hälsa – delredovisning maj 2024.