Resultaten i korthet

  • Relevant vårdinformation bör finnas tillgänglig för den behandlande läkaren i mötet med patienten. Tillgänglig information kan bidra till att ge en helhetsbild av patientens medicinska historia vilket kan underlätta för läkaren att vidta ändamålsenliga åtgärder.
  • Journalsystemen bör utgöra ett stöd för läkaren i det kliniska arbetet. Det sker när systemen automatiskt kan sammanställa resultat och ge påminnelser, uppmaningar eller varningar om ett potentiellt problem. Läkaren kan avlastas i sitt arbete när systemen fungerar som aktiva processtöd och utför uppgifter som annars måste utföras manuellt.
  • Informationen bör enkelt kunna delas med behörig vårdpersonal. Det handlar exempelvis om att läkaren kan utbyta information om patienten med andra läkare utanför vårdcentralen, att läkaren får återkoppling när patienten har besökt specialistsjukvården eller att läkaren kan kommunicera med andra vård- och omsorgsgivare när patienten får hemsjukvård.
  • Läkaren bör ges förutsättningar att förstå och utnyttja journalsystemens fulla potential. Det kan till exempel ske genom utbildning och stöd vid införande och användande av systemen.

Mycket talar också för att journalsystemen måste utvecklas i snabbare takt och att de tekniska möjligheter som finns behöver tas till vara. Även om varje landsting och region har olika förutsättningar att driva arbetet med att förbättra journalsystemen, har de alla gemensamt att de kan göra stora vinster. När journalsystemen fungerar ändamålsenligt kan läkarens arbete bli effektivare samtidigt som vården för patienten kan utföras på ett säkrare sätt.