Digital potential

År 2020 påbörjades en treårig satsning för att stödja kommunernas arbete med att införa välfärdsteknik i äldreomsorgen. Satsningen baseras på en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner: Överenskommelse om äldreomsorg – teknik, kvalitet och effektivitet med den äldre i fokus. Vi har på regeringens uppdrag följt upp överenskommelsen.

Våra viktigaste slutsatser

• Satsningen har varit ett steg på vägen för att nå Vision e-hälsa 2025 och kompetenscentrets stödfunktion har bidragit till detta.
  • Satsningens utformning har varit en styrka och kompetenscentret har genomfört sitt uppdrag på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.
  • Var tredje kommun upplever att kompetenscentret har förbättrat förutsättningarna för att införa digital teknik, främst genom ökad kunskap, men bilden är delad.
  • Satsningen som helhet har förbättrat förutsättningarna och bidragit till verksamhetsutveckling i hälften av kommunerna.
• Projektutformningen begränsar satsningens möjligheter att bidra långsiktigt och tillräckligt kraftfullt till visionens måluppfyllelse.
• Äldre personer har en positiv bild av teknikens effekter men även farhågor om att tekniken ska leda till ökad ensamhet.
• Personalen är positiv till digital teknik men hittills har tekniken inte inneburit några större fördelar för dem.
• Vi ser små eller inga skillnader mellan könen när det gäller upplevelser av välfärdsteknik, men däremot ojämlikheter mellan kommunerna och ett digitalt utanförskap som kan leda till ojämlik tillgång till teknik.
• De grundläggande strukturella hindren för digitaliseringen finns kvar och de behöver hanteras för att välfärdsteknikens potential ska tillvaratas. Centrala hinder är begränsad kunskap, otillräcklig nationell styrning och samordning, avsaknad av enhetliga standarder och krav på teknik samt otydligheter i regelverk som rör samtycke för personer med nedsatt beslutsförmåga.
• Utvecklingen behöver i högre grad än idag vara kunskapsbaserad, integrera ett arbetsmiljöperspektiv samt involvera de som ska använda tekniken.

Vi ger följande rekommendationer

• Regeringen bör ta ett tydligare ansvar för en kunskapsbaserad utveckling av välfärdsteknik genom att stimulera forskning.
• Regeringen bör ge en nationell aktör i uppdrag att kvalitetssäkra och samordna kunskap om välfärdsteknik och göra den tillgänglig.
• Regeringen bör påskynda och förstärka arbetet för enhetliga krav på och standarder för välfärdsteknik samt utbyggd digital infrastruktur i hela landet.
• Regeringen bör förtydliga regelverket som rör samtycke till välfärdsteknik för personer med nedsatt beslutsförmåga.
• Kommunerna bör fortsätta arbetet för att ta tillvara välfärdsteknikens potentiella nytta.
• Kommunerna bör stärka arbetsmiljöperspektivet och involvera personalen mer i införandet av välfärdsteknik.
• Regeringen och kommunerna behöver säkerställa att användningen av välfärdsteknik utgår från individens behov och förutsättningar.
• Kommunerna bör säkerställa att äldre, brukare och närstående erbjuds information och kompetenshöjande insatser.