Resultaten i korthet
Det generella förtroendet för sjukvården är stort och på nationell nivå ser vi ingen långsiktig trend mot vare sig ökat eller minskat förtroende under de senaste 20 åren. Däremot är det stora skillnader mellan landstingen. Vi ser ett samband mellan graden av förtroende och olika sätt att agera i hälso- och sjukvården. Personer med litet förtroende för vården är till exempel mer benägna att undvika vård och avstå från behandling.
Sjukhusen har större förtroende än vårdcentralerna. Vi ser också att befolkningen har ett mycket stort förtroende för vårdpersonalen medan förtroendet för hälso- och sjukvårdssystemet och beslutsfattare är mindre.
Våra analyser visar att den uppfattning och erfarenhet individen har av personalens bemötande och kompetens, tillgängligheten till vården, kontinuiteten samt vårdens styrning, ledning och resurser är särskilt viktiga för att bestämma förtroendet. Förtroendet påverkas också av faktorer utom vårdens kontroll, till exempel samhällsutvecklingen och individuella attityder och egenskaper.
Rekommendationer i korthet
- Det finns inga genvägar till ett stort förtroende. Det behövs ett långsiktigt arbete med de faktorer i vården som är viktiga för förtroendet. Förtroendeperspektivet bör finnas med i reformer och utvecklingsarbete.
- Alla landsting bör följa och analysera hur förtroendet utvecklas och hur det kan stärkas respektive upprätthållas.
- En sammanhållen nationell uppföljning av befolkningens attityder till hälso- och sjukvården kan skapa bättre förutsättningar för att utveckla vården ur ett patient- och medborgarperspektiv.