Studien International Health Policy Survey (IHP) genomförs årligen i samarbete med den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund. Syftet är att ge underlag till ett förbättrat beslutsfattande i hälso- och sjukvården. I ett rullande treårsschema vänder sig studien till tre olika grupper: befolkningen som helhet (från 18 år), den äldre delen av befolkningen (från 65 år och äldre) och läkare i primärvården. Deltagande länder utöver Sverige är Australien, Frankrike, Kanada, Norge, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.
2021 års studie riktade sig till befolkningen från 65 år och äldre. Drygt 3 000 slumpmässigt utvalda personer i åldersgruppen svarade på den svenska delen av undersökningen som genomfördes under våren 2021.
Resultat i korthet
Patienter rapporterar fortsatt långa väntetider till icke-akut vård
Den svenska befolkningen i gruppen 65 år och äldre rapporterar bland de längsta väntetiderna till vård som inte sker på akutmottagning på sjukhus. Långa väntetider är något som svenska patienter återkommande har rapporterat om, och resultaten från denna upplaga av IHP-studien visar samma generella bild som tidigare studier.
Patienter rapporterar fortsatt brister i samordningen av vården
Sverige har i jämförelse med de andra länderna i undersökningen en hög andel patienter som upplever bristande samordning av information mellan den ordinarie läkare och specialistvården.
Andelen i gruppen 65 år och äldre som har en fast vårdkontakt har ökat
I Sverige har 69 procent av personer som är 65 år och äldre en fast läkare eller sjuksköterska som de går till för sin vård. Det är en ökning med 8 procentenheter sedan 2017. Men Sverige är fortsatt det land i jämförelsen där lägst andel patienter har fast vårdkontakt.
Tillgången till fast vårdkontakt är inte jämt fördelad bland äldre. Undersökningen visar att det är mindre vanligt att ha en fast vårdkontakt bland personer bosatta i glesbygdsområden jämfört med i städer.
Personer som har en fast vårdkontakt har generellt bättre erfarenheter av vården. Det positiva sambandet mellan förekomsten av en fast vårdkontakt och hur man upplever vården visades även i föregående års studie.
Vården av personer med kronisk sjukdom har förbättrats på flera områden
69 procent av patienter med kronisk sjukdom i åldersgruppen uppger att de fått en behandlingsplan som de kan använda i vardagen, jämfört med 40 procent vid den senaste mätningen 2017. Varannan person med kronisk sjukdom har också haft diskussioner med vårdpersonal om mål och prioriteringar med behandlingen. Det är en tydlig ökning jämfört med 2017 då ungefär var tredje person hade haft en sådan diskussion.
Andelen personer som avstår från tandvård på grund av avgifter har ökat i gruppen 65 år och äldre
Det är en jämförelsevis låg andel personer i Sverige som svarar att de avstår hälso- och sjukvård på grund av patientavgifter. Däremot är andelen som avstår tandvård på grund av egenavgifter högre. Andelen har ökat från 7 procent till 11 procent sedan 2017 i den undersökta åldersgruppen 65 år och äldre. Det är också vanligare att personer med utländsk bakgrund i åldersgruppen avstår tandvård på grund av avgiften, jämfört med personer med svensk bakgrund.
Våra rekommendationer
- Regeringen bör säkerställa att möjligheten till fast vårdkontakt är jämlikt fördelad över landet och regionerna bör säkerställa att möjligheten till fast vårdkontakt ges efter behov och nytta. De bör även gemensamt verka för att införlivandet av detta mål löpande följs upp, utvärderas och tillsynas.
- Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att analysera och följa upp varför fler äldre avstår tandvård på grund av kostnader och vid behov föreslå åtgärder.
- Regeringen, regionerna och kommunerna bör ytterligare stärka samordningen av vård och omsorg, särskilt vad gäller samordning av information mellan vård- och omsorgsgivare.
Läs tidigare undersökningar inom International Health Policy Survey (IHP).
Resultat
Klicka på pilsymbolerna för att läsa mer inom varje frågekategori.
Bilaga
Metodbilaga till rapport 2022:2 (pdf)
Om undersökningen
Resultaten baseras på The Commonwealth Fund’s 2021 International Health Policy Survey of older adults in 11 countries. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört den svenska delen av undersökningen sedan 2014. Vissa år undersöks läkarnas syn på hälso- och sjukvården och vissa år befolkningens.
Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Vård- och omsorgsanalys genomfört enkätundersökningen i Sverige. På uppdrag av The Commonwealth Fund har SSRS ansvarat för den internationella samordningen av undersökningen. Huvudsaklig finansiering av ”The Commonwealth Fund’s 2021 International Health Policy Survey of older adults in 11 countries” kommer från The Commonwealth Fund. Följande organisationer är medfinansiärer: Ontario Health; the Canadian Institute for Health Information; Commissaire à la santé et au bienêtre du Quebec; Ministère de la Santé et des Services sociaux; La Haute Autorité deSan té; the Caisse Nationale d’Assurance Maladie des Travailleurs Salariés; the Directorate for Research, Evaluation, Studies, and Statistics of the French Ministry of Health; German Ministry of Health and BQS Institute for Quality and Patient Safety; the Dutch Ministry of Health, Welfare and Sport and Radboud University Medical Center; the Swedish Agency for Health and Care Services Analysis (Vård- och omsorgsanalys); the Swiss Federal Office of Public Health; The Health Foundation.
Metod och genomförande
Här beskrivs sammanfattat metoden för undersökningen 2021. En utförligare metodbeskrivning kommer i samband med att rapporten publiceras i mars 2022.
Enkäten och den övergripande metoden för undersökningen utformas av den oberoende sjukvårdsstiftelsen The Commonwealth Fund i USA. De deltagande länderna har sedan haft möjlighet att ge synpunkter på frågorna och göra vissa anpassningar utifrån lokala förutsättningar.
Enkätundersökningen genomfördes under perioden 10 mars till 28 april 2021. Populationen för undersökningen utgjordes av alla folkbokförda personer i åldern 65 år och äldre. Urvalsramen i undersökningen skapades med hjälp av SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Från urvalsramen drogs ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om 7 002 personer. Urvalet stratifierades utifrån geografiskt läge, svensk/utländsk bakgrund, utbildningsnivå samt ålder.
Totalt gjordes tre utskick med post till urvalet utifrån folkbokföringsadressen. I informationsbreven som skickades ut ombads urvalspersonerna att besvara frågorna via en webbenkät eller via en telefonintervju. Om personen önskade telefonintervjun var det upp till hen själv att kontakta SCB och boka eller kopplas direkt till en intervju.
Totalt svarade 3 018 personer på undersökningen, vilket ger en svarsfrekvens på 43,5 efter att den övertäckning (personer som avlidit eller emigrerat) som identifierats i urvalsramen tagits bort. De allra flesta, cirka 92 procent av de svarande, valde att svara enkäten via webb. Svarsfrekvensen är i linje med andra enkätundersökningar som genomförs till befolkningen. En bortfallsanalys visar att bortfallet är större bland framför allt utrikes födda och lågutbildade. För att minska skevheten i bortfall har vikter beräknats som tar hänsyn till skillnader i svarsbenägenhet beroende på kön, ålder, utländsk bakgrund, urbaniseringsgraden för den boendes bostadsort, utbildningsnivå samt civilstånd. Även om mycket av skevheten i bortfall kan reduceras effektivt med vikter finns det en risk att en viss skevhet ändå kan kvarstår.