Allt fler kommuner inför modeller för att förenkla kommunernas biståndsbedömning av hemtjänstinsatser. Vissa kommuner arbetar också med modeller för att möjliggöra ökat inflytande för brukarna vid utformningen av stödet från hemtjänsten. Vi har i denna förstudie gjort en första översiktlig kartläggning av utvecklingen. Syftet med kartläggningen är främst att utgöra ett underlag för att kunna identifiera områden i behov av fördjupade genomlysningar.
Stora skillnader i kommunernas arbetssätt
Det fanns stora skillnader i hur olika kommuner valt att arbeta med modeller för att förenkla biståndsbedömningen inom hemtjänsten. Enbart traditionell biståndsbedömning var fortfarande vanligast och ca 150 kommuner tillämpade enbart denna beslutsprocess. Ca 110 kommuner erbjöd brukaren möjligheten att ansöka om vissa tjänster genom någon typ av förenklad hantering, en ökning från ca 50 stycken 2009.
Även vilka personer som har rätt till förenklad hantering varierade mellan kommuner beroende på exempelvis den sökandes ålder och förmågan hos make/maka. Härutöver fanns stora skillnader i vilka tjänster som erbjöds, från trygghetslarm till listor med service- och omvårdnadsinsatser.
Det fanns också betydande skillnader gällande de äldres möjligheter till inflytande över utformningen av hemtjänstinsatserna genom så kallade flexibla timmar.
Fyra grundmodeller
Trots stora skillnader kunde man grovt urskilja fyra grundmodeller i hur kommunerna arbetade:
- Enbart traditionell biståndsbedömning
- Enbart traditionell biståndsbedömning med flexibla timmar
- Förenklad hantering
- Förenklad hantering med flexibla timmar
Motiv och hinder
Kommunernas motiv för att införa förenklad hantering var främst en administrativ förenkling för kommunen, samt att förenkla och öka inflytandet för brukarna. Hinder för att införa nya arbetssätt var en oro för ökade kostnader, att modellen inte var lämplig i små kommuner, att det inte funnits resurser att utreda möjligheterna att genomföra denna typ av reform eller att rättsläget kändes osäkert. Endast ett fåtal kommuner hade utvärderat effekter för brukarna av de modeller de infört eller hur de påverkat kostnaderna