Standardiserade vårdförlopp har införts i en rad länder för att underlätta för hälso- och sjukvården att bland annat arbeta mer kunskapsbaserat, öka jämlikheten och korta väntetiderna. I Sverige finns vårdförlopp sedan tidigare i cancervården, och införs nu på en rad nya sjukdomsområden under beteckningen personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Vi har på regeringens uppdrag gjort en internationell utblick över standardiserade vårdförlopp, samt tagit fram frågeställningar för uppföljning av den svenska reformen.
Våra slutsatser:
- Internationella studier visar att kunskapen om effekterna av vårdförlopp när det gäller hälsoutfall, personcentrering, tillgänglighet och effektivitet är begränsad. Forskning visar även att det kan finnas positiva effekter på följsamhet mot kunskapsstöd, samarbete och färre komplikationer. Men det kan också finnas negativa bieffekter i form av bland annat undanträngning och ökad arbetsbelastning.
- Vid införandet av vårdförlopp bör man beakta följande faktorer:
- Det bör finnas en bred representation av patienter, vårdpersonal och andra relevanta aktörer under både framtagande och implementering.
- Vårdförloppen bör vara användarvänliga, samstämmiga med övrig styrning och balansera standardisering mot flexibilitet.
- Implementeringen bör vara en genomtänkt process med aktivt ledarskap och tillräckligt med tid och resurser avsatta.
- Uppföljningen bör spegla målen, vara kliniskt välgrundad och inte skapa ökad administration.
- Det svenska införandet är i stor utsträckning planerat i linje med forskningens slutsatser om hur vårdförlopp bör införas, men det finns utvecklingspotential när det gäller uppföljningen och representationen i framtagandeprocessen.
- Vi ser det som viktigt att fortsätta att följa upp införandeprocessen, men också effekterna av reformen framöver. Vi ser också ett behov av att följa upp de förändringar i kunskapsstyrningens organisation som de personcentrerade och sammanhållna vårdförloppen för med sig.
Vi lämnar följande rekommendationer till regeringen, kunskapsstyrningsorganisationen och SKR:
- Utveckla formerna för att beakta patientperspektivet och stärka förankringen i primärvården i framtagandeprocessen.
- Inför vårdförloppen på ett sådant sätt att det är möjligt att följa upp effekterna, till exempel genom att införa vårdförloppen stegvis i olika regioner eller som försöksverksamheter.
- Intensifiera arbetet med att förbättra de datamässiga förutsättningarna för uppföljning, för professionellt lärande och uppföljning av reformens effekter.
- Tydliggör relationen mellan vårdförlopp och annan kunskapsstyrning för att undvika potentiellt motstridiga styrsignaler och dubbelarbete