Nationell uppföljning av hälso- och sjukvården 2022

Indikatorerna i uppföljningen är valda för att mäta utvecklingen mot centrala mål inom svensk hälso- och sjukvård: goda hälsoutfall, ett personcentrerat arbetssätt, tillgänglighet, effektivitet och jämlikhet – områden som är viktiga att följa ur ett patientperspektiv. I relevanta delar gör vi även en internationell utblick, där vi jämför utfallen i den svenska hälso- och sjukvården med utfallen i andra jämförbara länder.

Vi planerar att återkommande publicera denna uppföljning av hälso- och sjukvårdens utfall, insatser och resurser för att över tid följa utvecklingen.

Sverige presterar väl i internationell jämförelse när det gäller hälsoutfall av hälso- och sjukvården

Den sjukvårdsrelaterade åtgärdbara dödligheten (det vill säga dödlighet som bedöms kunnat undvikas genom medicinska insatser, tidig upptäckt och behandling) är lägre i Sverige än i de flesta av länderna som ingår i vår jämförelse, och ligger i dagsläget på en historiskt låg nivå.

Mer än 80 procent av patienterna i Sverige upplever att deras hälso- och sjukvårdsbehov tillgodoses av hälso- och sjukvården. Det är också en relativt liten andel patienter i Sverige som avstår från att söka vård på grund av höga kostnader eller långa avstånd.

Även när det gäller livskvalitet hos personer med kronisk sjukdom presterar Sverige jämförelsevis väl.

Det finns utmaningar i personcentrering och tillgänglighet

Även om våra indikatorer över personcentrering totalt sett visar en uppåtgående trend har inte personcentreringen i primärvården ökat. Den patientupplevda delaktigheten och samordningen är sämre än inom sjukhusvården, och sämre än inom primärvården i jämförbara länder. När det gäller sjukhusvården är resultaten i nivå med övriga länder i jämförelsen.

Vi ser att det sker en viss omfördelning av resurser till förmån för primärvården, men fortsatta åtgärder krävs. Till exempel är andelen allmänläkare i Sverige låg i internationell jämförelse.

När det gäller tillgänglighet och väntetider presterar Sverige sämre i internationell jämförelse. Jämförelsen visar att andelen patienter som får ett första besök i vården (ej inräknat besök på akutmottagningar) inom fem dagar är 62 procent, medan medianen i jämförelseländer är cirka 80 procent. Andelen patienter som väntar mer än 90 dagar på operation är också avsevärt högre i Sverige än i flera av jämförelseländerna.

Arbetet med att utjämna skillnader behöver fortsätta

Trots att vi ser en positiv utveckling mot minskade skillnader finns det fortfarande betydande skillnader i till exempel hälsoutfall och effektivitet.

• Det finns fortfarande betydande skillnader i vårdens hälsoutfall mellan olika utbildningsgrupper och regioner.
• Personer med sämre hälsa uppger i högre grad att de avstår vård som de behöver jämfört med personer med bättre hälsa. De upplever också vården som mindre personcentrerad.
• Vår uppföljning visar också att det finns skillnader mellan regioner, både i effektivitet och i efterlevnaden av vårdgarantin.

En övergripande bild av uppföljningens resultat

I figuren innebär grön pil en positiv utveckling och röd negativ. I den internationella jämförelsen visar färgerna hur Sveriges resultat förhåller sig i internationell jämförelse, där grön är en bättre position, röd är en sämre position och gult innebär att indikatorerna inte är samstämmiga i positiv eller negativ riktning. I jämlikhetsanalysen visar färgerna hur stora skillnaderna är mellan de olika grupperna som jämförs. Grönt innebär små skillnader, rött stora skillnader och gult bristande samstämmighet i indikatorerna. Resurser är gråmarkerade på grund av att positiv eller negativ riktning inte kan bedömas utifrån enbart mått på resurser.

Indikatorer som ingår i uppföljningen