Syftet med utvärderingen är att bedöma i vilken utsträckning de uttalade målen med öppna jämförelser har uppnåtts. Därutöver har vi analyserat om organisationen av arbetet varit ändamålsenlig eller inte. Det uttalade målen med öppna jämförelser är:
– Att kommunerna, med hjälp av jämförelserna och i samarbete med landstingen, ska kunna utveckla och följa upp kvaliteten i sin verksamhet och inspirera till lokala, regionala och nationella diskussioner om hur vården och omsorgen om äldre kan bli bättre och mer effektiv. Vi kallar detta för förbättringsmålet.
– Att förbättra insynen i den gemensamt finansierade vården och omsorgen. Vi kallar detta för öppenhetsmålet.
– Att indikatorerna ska ge en så allsidig bild som möjligt av vården och omsorgen, bland annat genom att belysa både socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens ansvarsområden. Vi kallar detta för datakvalitetsmålet.
Utvärderingens resultat kan sammanfattas i sju slutsatser:
- Öppna jämförelser har stärkt förutsättningarna för att förbättra kvaliteten i äldreomsorgen. Resultaten analyseras och används lokalt i allt större omfattning.
- Öppna jämförelser lyckas i några fall följa upp kvaliteten i vården och omsorgen om äldre som rör sig mellan kommunernas och landstingens ansvarsområden. I nuläget saknas dock ofta en tydlig mottagare för de indikatorer som speglar kvaliteten för äldre i gränssnittet mellan vård och omsorg. Detta minskar möjligheterna till förbättring avsevärt.
- Öppna jämförelser har medfört en ökad transparens men prestationsformen är inte lämplig för allmänhet och media. Äldreguiden som bland annat ska användas av befolkningen som underlag för val av vård- och omsorgsgivare brister i relevans och användbarhet.
- Utvecklingen av data avseende vård och omsorg om äldre är snabb, till stor del som följd av prestationsbaserade ersättningssystem för ökad rapportering till de nationella kvalitetsregistren som utvecklas på området, men också genom kommunernas ökade användning av data som medför kvalitetssäkring av data.
- Misstro mot underliggande data begränsar genomslaget för öppna jämförelser i kommunerna. Misstron gäller bland annat om rätt data rapporteras i kommunenkäten och om de olika datakällor som används mäter kvaliteten på ett riktigt sätt.
- Öppna jämförelser är inne i ett intensivt utvecklingsarbete. Det medför en svår balansgång mellan att å ena sidan kontinuerligt förbättra och utveckla nya indikatorer och att å andra sidan kunna följa resultaten över tid och mäta resultatet av förbättringsarbetet. Inriktningen att fortsätta fokusera på utveckling är nödvändig, men följden blir att det omedelbara värdet av jämförelserna minskar under uppbyggnadsfasen.
- Organisationen för öppna jämförelser fungerar relativt väl och förmår driva utvecklingen framåt.
Utifrån utvärderingens resultat ger Vårdanalys följande rekommendationer:
- Socialstyrelsen och SKL bör intensifiera arbetet med att öka värdet av att använda jämförelserna i utvecklingsarbetet.
- Utveckla och säkra kvaliteten i mätningar och data inklusive brukarrapporterade utfallsmått.
- Regeringen, Socialstyrelsen och SKL bör stärka kommunikationsarbetet för att öka insynen och förbättra informationen för val för brukare och medborgare.
- Regeringen bör utreda förutsättningarna för att göra tillsynsinformation tillgänglig och användbar för brukare, anhöriga och medborgare.
- Regeringen, Socialstyrelsen och SKL bör stärka incitamenten för att mäta och arbeta med de äldre som utgångspunkt.
- Socialstyrelsen och SKL bör utreda förutsättningarna för att införa målnivåer för vissa indikatorer.