År 2014 presenterade vi rapporten Strukturreformer i hälso- och sjukvårdssystem där vi bland annat beskrev hur Norge och Danmark valt att reformera sina respektive hälso- och sjukvårdssystem. Rapporten var ett kunskapsunderlag till den då pågående diskussionen om hur hälso- och sjukvården ska styras och organiseras. Tio år senare är frågan åter aktuell: är dagens struktur den bästa för att möta utmaningarna inom sjukvården?
I denna rapport har vi gjort en fördjupad och kompletterande analys av erfarenheterna från strukturreformerna i Norge och Danmark. Den här gången analyserar vi även strukturreformen som genomfördes i Finland 2023.
Alla tre länderna har genomfört likartade förändringar: till exempel har ansvaret för hälso- och sjukvården centraliserats och staten har tagit ett större ansvar för finansiering, styrning och planering.
Resultaten i korthet
- Länderna hade liknande motiv och mål med reformerna.
- Hälso- och sjukvården har utvecklats positivt på flera av de områden som var i fokus för reformerna i Norge och Danmark – men det är svårt att koppla utvecklingen till reformerna.
- Norge, Danmark och Finland har idag ungefär samma utmaningar i vården som före reformerna, och till viss del handlar det om de problem som reformerna skulle lösa.
- Sverige kan dra flera lärdomar av våra grannländers erfarenheter inför framtida strukturreformer:
- Det behöver vara tydligt vilka problem som en reform ska lösa, vilka målen är och hur de ska följas upp.
- Ökad centralisering kan bidra till att stärka förmågan att möta utmaningar men har också nackdelar.
- Det är viktigt att ha rimliga förväntningar på vad en strukturreform av hälso- och sjukvården kan lösa.
Läs
publikationen