I Myndigheten för vård- och omsorgsanalys uppdrag ingår att bedriva omvärldsbevakning och genomföra internationella jämförelser. Vi har bland annat ett samarbete med The European Observatory on Health Systems and Policies och medverkar till deras övergripande landbeskrivningar, Health Systems in Transition (HiT).
Rapporten Sweden Health system review ger en aktuell och övergripande beskrivning av det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Den belyser den senaste utvecklingen inom organisation och styrning, finansiering, vårdinsatser och vårdproduktion, centrala reformer samt hälso- och sjukvårdens övergripande resultat.
Det svenska hälso- och sjukvårdssystemet i korthet
Hälso- och sjukvården i Sverige är en omfattande välfärdstjänst och utgifterna uppgick till 11,4 procent av BNP 2020. Vården har en hög grad av offentlig finansiering (86 %) och offentlig produktion (83 %).
Ansvaret för hälso- och sjukvården är delegerat till de 21 regionerna och de 290 kommunerna och det finns geografiska skillnader i hur tjänster organiseras och levereras. Det råder valfrihet inom primärvården sedan 2010 och nationellt inom öppenvården sedan 2015, och nya privata digitala vårdgivare har vuxit fram inom den öppna vården sedan 2016.
Tillgången till läkare och sjuksköterskor är generellt god, men det råder brist på allmänläkare och specialistsjuksköterskor.
Hälso- och sjukvårdens övergripande resultat
Sammantaget uppvisar det svenska hälsosystemet låga nivåer av otillfredsställda behov. Analysen visar att den svenska medellivslängden är mycket hög, men att det finns hälsoklyftor mellan olika socioekonomiska grupper och regionala områden. Dödligheten i sjukdomar som kan förebyggas och behandlas är låg. Den medicinska kvaliteten är generellt god och antalet undvikbara sjukhusinläggningar är jämförelsevis låg.
En majoritet av svenska patienter är nöjda med kvaliteten på vården de får, men i internationella jämförelser är det färre som upplever primärvården som personcentrerad. Väntetiderna är också fortsatt en utmaning och ett betydande antal patienter väntar längre på ett första besök respektive på behandling eller operation inom specialiserad vård än den som gäller inom vårdgarantin.
Centrala reformer och utvecklingsområden
De reformer som pågår i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet fokuserar på att stärka primärvården och betonar kvalitetsutveckling, förebyggande arbete och personcentrerad vård. Inom specialistvården är reformarbetet inriktat på implementering av evidensbaserade och standardiserade vårdprocesser och koncentration av tjänster på både nationell och regional nivå.
Ytterligare utvecklingsområden berör kompetensförsörjning, digitalisering samt hur samverkan mellan regioner och kommuner kan förbättras, och hur det nationella systemet för kunskapsstyrning kan integreras i befintliga styrstrukturer.
Läs eller ladda ner hela rapporten Sweden Health system review 2023 på The European Observatory on Health Systems and Policies webbplats (rapporten är på engelska).
The European Observatory on Health Systems and Policies är en organisation under Världshälsoorganisationen (WHO). Organisationen tar fram och samlar underlag för evidensbaserat beslutsfattande inom hälso- och sjukvården. Vård- och omsorgsanalys bidrar med omvärldsanalyser och jämförelser av hälso-och sjukvårdssystemens utveckling i Europa. Även Ekonomihögskolan vid Lunds universitet deltar i samarbetet från svensk sida.
Här hittar du alla publikationer från The European Observatory on Health Systems and Policies som rör Sverige.