Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har haft i uppdrag av regeringen att göra en internationell utblick över arbetet inför start av vaccination mot covid-19 säsongen 2023/24. I den här promemorian jämför vi vaccinationsstrategierna för covid-19 i Danmark, Finland, Norge, Spanien och Storbritannien. Vårt fokus ligger på ländernas bedömningar och ställningstaganden när det gäller startdatum för vaccination mot covid-19 och samvaccination med influensa. Vi diskuterar även förutsättningar som behöver vara på plats för att samvaccinera och presenterar de för- och nackdelar med samvaccination som framkommit i ländernas överväganden och resonemang.
Parallellt med vårt uppdrag har Folkhälsomyndigheten haft regeringens uppdrag att beskriva processerna i samband med start av säsongsvaccination mot covid-19 och influensa i Sverige. Vi undersöker därför inte Sveriges vaccinationsarbete och inkluderar inte heller Sverige i vår jämförelse mellan länderna.
Nationella rekommendationer sätter ramarna men oftast görs lokala anpassningar
Vår genomlysning visar att det i samtliga länder i studien är någon expertmyndighet som utformar nationella rekommendationer om vaccination mot covid-19. I de flesta länder finns därefter utrymme för att anpassa utförandet till lokala och regionala förutsättningar, exempelvis genom att justera vaccinationsstarten eller erbjuda vaccin till särskilt sköra personer före andra grupper.
Samvaccination bygger på influensans epidemiologi
De flesta länder i vår studie låter säsongsinfluensans epidemiologi styra samvaccinationerna. Det innebär en risk för att vaccinet mot covid-19 inte har optimal effekt när smittspridningen är som högst. De anser dock att det ändå inte går att tajma smittspridningen för covid-19 och att en uppdelad strategi skulle leda till lägre vaccinationstäckning för båda vaccinerna.
Vissa länder har flera vaccinationstillfällen för att ge ett bättre skydd till de sköraste målgrupperna
Eftersom epidemiologin för covid-19 fortfarande är oförutsebar behöver länderna löpande ta ställning till vaccineringen av de sköraste målgrupperna med störst risk för att bli allvarligt sjuka av covid-19. De behöver avgöra om dessa målgrupper ska erbjudas samvaccination eller inte, och om det är aktuellt med en påfyllnadsdos även på våren.
Vissa länder har flera vaccinationstillfällen, trots att det ökar belastningen på vården, och trots att vaccinationsviljan kan minska när det upplevs som krångligare att vaccinera sig. Nackdelarna kan dock minska om dessa personer kan erbjudas vaccinationer i hemmet, vilket kan vara aktuellt för dem som bor på särskilt boende eller har hemsjukvård.
Oförutsebar epidemiologi och föränderligt kunskapsläge innebär ett fortsatt behov av löpande analyser
Epidemiologin för covid-19 är fortfarande oförutsägbar, och det kommer hela tiden ny kunskap om covid-19 och vaccinerna. Det innebär att länderna behöver utvärdera och uppdatera sina vaccinationsstrategier inför varje säsong, så länge det inte finns en gemensam – internationell eller europeisk – bästa praxis om vaccinationsstrategier för covid-19.
Läs
publikationen