Vården ur befolkningens perspektiv 2020

Drygt 2 500 slumpmässigt utvalda personer i åldern 18 år och äldre svarade på den svenska delen av undersökningen. De flesta av svaren lämnades i slutet av februari eller i början på mars 2020, vilket innebär att undersökningen till stora delar genomfördes före covid-19-pandemin.

Informationen bygger på den internationella enkätundersökningen International Health Policy Survey (IHP) som genomförs varje år. Deltagande länder utöver Sverige är Australien, Frankrike, Kanada, Norge, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.

Gå till statistiken

Resultaten i korthet

• På flera områden visar svensk vård goda resultat:
  • Svensk vård uppvisar en hög digitaliseringsgrad.
  • De flesta patienter upplever ett gott bemötande vid sjukhusvård och känner att de är delaktiga i beslut om sin vård och behandling.
  • Få personer i Sverige har avstått vård på grund av kostnader. Däremot är det fler som avstått tandvård.

• På flera områden som är centrala för en personcenterad vård, till exempel väntetid, kontinuitet och samordning, presterar svensk vård internationellt sett svaga resultat:

• • Sverige har en längre väntetid till vård som inte sker på akutmottagning på sjukhus jämfört med de andra undersökta länderna.
  • Det finns brister i hur information överförs till personalen på den ordinarie mottagningen efter utskrivning från sjukhus.
  • En lägre andel personer i Sverige svarade att deras ordinarie läkare eller vårdpersonal alltid eller oftast känner till viktig information om deras sjukdomshistoria, jämfört med de andra länderna i undersökningen.
  • Få i Sverige har en ordinarie läkare eller sjuksköterska de vanligtvis går till för sin vård. Däremot har de flesta en ordinarie mottagning de vanligtvis går till för sin vård.

• Personer som har en ordinarie läkare eller sjuksköterska de vanligtvis går till för sin vård har genomgående bättre erfarenheter av den vård de fått jämfört med dem som endast har en ordinarie mottagning. De upplever till exempel att de är mer delaktiga, får mer hjälp med samordning och får fler vårdinsatser än dem som enbart har en ordinarie mottagning.
• Faktorer som ålder, hälsa och utbildning påverkar i hög grad vilka erfarenheter personer har av sin vård. Exempelvis har personer med kroniska sjukdomar eller sämre självskattad hälsa generellt sämre erfarenheter av vården. Personer med eftergymnasial utbildning har på flera områden bättre erfarenheter av vården jämfört med personer som har kortare utbildning.
• Få av de svenska patienter som har haft behov av att prata med någon i vården om sin psykiska hälsa uppger att de fått ett stödsamtal eller annan behandling för det.

Vi ger följande rekommendationer:

• Regering och regioner bör i arbetet med öka andelen fasta vårdkontakter hos befolkningen särskilt beakta att detta sker utifrån behov och nytta och samtidigt motverka omotiverade skillnader i sådan tillgång mellan stad och glesbygd. Regering och regioner bör även gemensamt verka för att införlivandet av detta mål löpande följs upp, utvärderas och tillsynas.
• Regeringen bör förbättra förutsättningarna för att följa upp vårdens jämlikhet.
• Regionerna bör arbeta för att nå ut med information och erbjudande till fler som behöver stödsamtal och annan hjälp vid psykisk ohälsa.
• Regeringen och regionerna bör ytterligare stärka samordningen av information mellan vårdgivare.

Resultat