De svenska primärvårdsläkarnas svar visar att det jämfört med andra länder finns brister vad gäller flera aspekter av patientcentreringen i vården, till exempel samordning, helhetssyn och delaktighet. Samtidigt har det skett vissa förbättringar i exempelvis tillgänglighet, samordning och IT. På några områden visar Sverige starka resultat i internationell jämförelse, däribland flera IT-funktioner, uppföljning av patientnöjdhet och återkoppling till läkarna om verksamhetens resultat.
Utifrån undersökningens resultat och jämförelser med tidigare års undersökningar drar Vårdanalys några övergripande slutsatser:
Det finns en stor förbättringspotential vad gäller patientcentrering – både mellan landstingen och i jämförelse med andra länder
Primärvårdsläkarna instämmer i patienternas bild att svensk vård brister i samordning och kontinuitet. Exempelvis tycker bara 43 procent av läkarna att information från specialistsjukvården finns tillgänglig när den behövs efter att deras patienter har besökt specialistsjukvården.
Journalsystemen tillgodoser inte primärvårdsläkarnas behov
Svensk primärvård är i hög grad digitaliserad jämfört med de andra länderna. En stor andel av primärvårdsläkarna kan dela sammanfattningar av patienters sjukdomshistoria och laboratorietester med läkare utanför vårdcentralen. Samtidigt är de svenska läkarna minst nöjda med sina journalsystem – endast 37 procent är nöjda eller mycket nöjda med sitt journalsystem.
Läkarnas tid kan utnyttjas bättre för att frigöra tid för patientmötet
Svenska primärvårdsläkare lägger i internationellt perspektiv en liten del av sin totala arbetstid på patientkontakt. De är också minst nöjda med tiden de kan lägga på varje patient, samtidigt som de har längst patientbesök – i snitt 24 minuter.
Läkarnas minskade förtroende för hälso- och sjukvårdssystemet är oroande men behöver förstås bättre
Årets undersökning visar att svenska läkare över tid har blivit mindre positiva till hälso- och sjukvårdssystemet och att en tredjedel anser att den medicinska kvaliteten i vården har blivit sämre de senaste tre åren.
Slutligen ställer vi oss också frågan hur den svenska primärvården kan leva upp till förväntningarna på samordning och kontinuitet med den organisation och de resurser den har i dag.
Vårdanalys förhoppning är att den här rapporten kan fungera som underlag för att identifiera framgångsfaktorer i andra länder och göra fördjupade analyser med syftet att nå kunskap om hur svensk hälso- och sjukvård kan utvecklas.