Svensk vård i internationell jämförelse

  • Svensk primärvård utmärker sig positivt i jämförelsen på några områden: de svenska läkarna gör i hög utsträckning regelbunden uppföljning av resultat av vården för de patienter som besöker vårdcentralen och de är fortsatt i framkant med att ha tillgång till digitala verktyg för patienter och läkare.
  • Svensk primärvård utmärker sig också negativt i jämförelsen på några områden: de svenska läkarna är fortsatt bland de mest stressade i jämförelsen, informationsöverföringen mellan primärvården och specialistvården fungerar fortsatt dåligt, vårdcentralerna är mindre förberedda på att ge vård till patienter med kroniska sjukdomar och vårdcentralerna har i betydligt lägre utsträckning öppet på kvällar och helger.
  • Svenska primärvårdsläkare träffar lägst antal patienter per arbetad timme och har de längsta patientmötena.

Analys av de svenska resultaten

  • Flera påverkbara faktorer samvarierar med en bättre arbetsmiljö eller en upplevelse att vara bättre förberedd på att ge vård till personer med kroniska sjukdomar, till exempel längre patientmöten, utbildningsinsatser och att ha en personlig lista med patienter.
  • Äldre och manliga läkare har på flera områden en mer positiv upplevelse av sin arbetssituation eller om hur vården fungerar.
  • Privata vårdcentraler har oftare öppet på kvällar och helger och läkarna där är nöjdare med sin arbetssituation samt vården som ges till personer med kroniska sjukdomar. Däremot har de i lägre utsträckning digitala verktyg för att sköta olika vårdärenden.
  • Kvälls- och helgöppet är vanligare i glesa och mycket glesa landsbygdskommuner. Läkare i vissa landsbygdskommuner anser också deras vårdcentral är bättre förberedd på att ge vård till personer med kroniska sjukdomar. Vissa resultat skiljer sig mellan regionerna, särskilt vad gäller vårdcentralernas öppettider och hur väl informationsöverföringen från specialistvården fungerar. Vi ser få samband mellan det socioekonomiska området som vårdcentralen befinner sig i och resultaten i enkäten.

Våra rekommendationer

  • Vårdcentralerna, regionerna och regeringen behöver intensifiera arbetet med att förbättra läkarnas arbetssituation.
  • Regeringen och regionerna behöver fortsätta arbeta för att it-systemen i högre grad än i dag ska bidra till informationsöverföringen mellan olika delar av hälso- och sjukvården.
  • Regeringen bör ge en myndighet i uppdrag att undersöka och analysera primärvårdens förutsättningar att ge vård till personer med kroniska.

Metod

I den här bilagan beskriver vi hur undersökningen genomfördes och metoden för de statistiska analyser som presenteras i rapporten.
Bilaga – Metodbeskrivning (pdf)

Resultat

Grafiken nedan visar de svenska resultaten i relation till övriga jämförda länder. Klicka på pilsymbolerna för att läsa mer inom varje frågekategori.

Läs

publikationen

Så finansieras undersökningen

Huvudsaklig finansiering av ”The Commonwealth Fund’s 2022 International Health Policy Survey of Primary Care Physicians in 10 Countries” kommer från The Commonwealth Fund. Följande organisationer är medfinansiärer: the Australian Institute of Health and Welfare; the Canadian Institute for Health Information; Commissaire à la santé et au bien-être du Québec; Ministère de la Santé et des Services sociaux; La Haute Autorité de Santé; the Caisse Nationale d’Assurance Maladie des Travailleurs Salariés; German Ministry of Health and IGES Institut GmbH; the Dutch Ministry of Health, Welfare and Sport; The Royal New Zealand College of General Practitioners; Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vård- och omsorgsanalys); the Swiss Federal Office of Public Health; The Health Foundation.

Taggar

IHP