En central målsättning med vårdvalsreformen inom primärvården 2010 var att öka tillgängligheten och stärka patientens roll i vården. Tidigare studier har visat att utbud och tillgänglighet har ökat under de första åren med en valfrihetsreform. Ett valfrihetssystem kan även stå i motsättning till rättviseprincipen – att vården ska ges efter behov. Mot denna bakgrund genomförde vi denna studie, för att undersöka om mer vårdbehövande grupper har trängts undan till förmån för grupper med enklare behov.
Resultaten visar:
- Det går inte att se tydliga tecken på undanträngning, mätt i absoluta tal. Alla patientgrupper, även de med stora vårdbehov, har ökat sina besök hos läkare i primärvården.
- Befolkningen i sin helhet har ökat antalet läkarbesök i högre utsträckning än personer med stora vårdbehov sedan vårdval infördes.
- Skillnader i antalet läkarbesök i primärvården kan till betydande del förklaras av att landsting och regioner har olika system för ersättning till vården.
- Personer med högre inkomster uppger att de är mer nöjda med utvecklingen av tillgängligheten efter införandet av vårdvalsreformen.
Utifrån resultaten ger Vårdanalys följande rekommendationer:
- Det är väsentligt att regeringen på både nationell och regional nivå stärker möjligheterna till uppföljning av såväl vårdens struktur och processer som av resultat inom primärvården. Landstingens förutsättningar för att följa upp all offentlig finansierad vård, oavsett om den drivs i offentlig eller privat regi, måste stärkas.
- Landstingen bör se över och hitta rätt balans i ersättningssystemen som samtidigt premierar hög produktion och jämlikhet.