År 2014 presenterade vi en rapport om de reformer som bland annat Norge och Danmark har gjort i sina hälso- och sjukvårdssystem. Rapporten var ett kunskapsunderlag till den då pågående diskussionen om hur hälso- och sjukvården ska styras och organiseras. Tio år senare är frågan åter aktuell: är dagens struktur den bästa för att möta utmaningarna inom sjukvården?
I rapporten Strukturreformer i Norden har vi gjort en fördjupad och kompletterande analys av erfarenheterna från strukturreformerna i Norge och Danmark. Den här gången analyserar vi även strukturreformen som genomfördes i Finland 2023. Alla tre länderna har genomfört likartade förändringar: till exempel har ansvaret för hälso- och sjukvården centraliserats och staten har tagit ett större ansvar för finansiering, styrning och planering.
Analysen visar att hälso- och sjukvården har utvecklats positivt på flera av de områden som var i fokus för reformerna i Norge och Danmark. Till exempel har tillgängligheten till vård och produktiviteten förbättrats. Men det är svårt att direkt koppla utvecklingen till reformerna av flera skäl.
– Generella trender som demografi och medicinsk och teknisk utveckling i vården ger en likartad utveckling i alla tre länderna, oavsett vilket hälso- och sjukvårdssystem man har. Reformerna har också följts av andra mindre reformer och justeringar av styrningen. Dessutom är det svårt att följa effekterna eftersom länderna inte har preciserat målen eller omsatt dem i konkreta insatser, säger Kerstin Gunnarsson, utredare på Vård- och omsorgsanalys.
Trots den delvis positiva utvecklingen har Norge, Danmark och Finland ungefär samma utmaningar i vården som före reformerna, och det handlar till viss del om just de problem som reformerna skulle lösa.
– I alla tre länderna finns brister inom effektivitet och produktivitet, tillgänglighet, kvalitet och jämlikhet. De utmaningarna kommer troligen att finnas kvar i någon utsträckning, även om vi ser vissa förbättringar. Andra gemensamma utmaningar är till exempel finansiering och kompetensförsörjning, säger Kerstin Gunnarsson.
Baserat på tidigare rapporter från Vård- och omsorgsanalys är vår uppfattning att en centraliserad struktur och ett mer nationellt beslutsfattande kan öka hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att hantera framtida utmaningar, till exempel digitalisering och koncentration av specialiserad vård. Samtidigt löser centraliseringen inte alla problem – till exempel har samordningen mellan olika aktörer i hälso- och sjukvårdssystemen inte förbättrats i Norge och Danmark.
– Våra grannländers erfarenheter visar att det är viktigt att ha rimliga förväntningar på en reform och att det inför framtida reformer behöver vara tydligt vilka problem som ska lösas, vilka målen är och hur de ska följas upp, säger Kerstin Gunnarsson.
Publicerad: 2024-09-04
Presskontakt: Sofia Günther
E-post: press@vardanalys.se
Telefon: 08-690 41 12