Olivia Wigzell, Socialdepartementet, och Hans Karlsson, Sveriges Kommuner och Landsting, fick under seminariet diskutera hur detta utvecklingsarbete behöver se ut. De tog båda rapportens resultat på fullt allvar men menade också att projektet redan har hunnit ta flera steg framåt. Hans Karlsson:
– Det som är beskrivet här på ett bra sätt, det är vad vi skulle kunna kalla en försöksverksamhet, det som gjordes inom ramen för TLV:s tidiga klinikläkemedelsprojekt. Det har gjorts betydande steg, och jag vill säga att TLV har stått för en fantastisk utveckling i att närma sig både företagen och huvudmännen i diskussionerna om hälsoekonomiska bedömningar och underlättat processen, med ambitionen att bli mycket snabbare. Och jag tror att vi kommer att korta handläggningstiderna väsentligt. Alla inblandade kommer att vinna på det.
Film från seminariet
Olivia Wigzell påpekade att det handlar om att samordna 21 landsting och regioner, vilket inte är helt lätt.
– Att ta beslut på nationell nivå om hur klinikläkemedel ska användas, hur rekommendationerna ska se ut, är absolut bättre om det ska bli en mer jämlik vård. Det finns tidigare exempel då man har samlat sig nationellt, runt till exempel preventivmedel och annat, som visar att man får en ökad jämlikhet. Så det finns, precis som Vårdanalys uttrycker, skäl att gå vidare med projektet och sen se på lång sikt, eller inom loppet av några år, om vi får en mer jämlik användning av klinikläkemedel.
Deltagarna var överens om att kortare handläggningstider samt öppenhet och transparens är viktigt i processerna kring nya läkemedel. ”Ambitionen är öppenhet och snabbhet” och ”så snabbt som möjligt till patient, det är det som är det viktiga” var två olika sätt som Hans Karlsson valde att beskriva det tänkta arbetet.
Olivia Wigzell såg dessutom klinikläkemedelsprojektet som ett sätt att kunna följa utvecklingen av jämlik vård i ett större perspektiv.
– Jag tror att det här området är en bra kännare för om vi kan skapa en jämlik vård. Om man kan börja läsa av konkreta utfall så kan man verkligen se om det här är vägen framåt eller om vi måste välja en annan väg.
Hans Karlsson poängterade vikten av den fortsatta utvecklingen av projektet.
– Jag vill säga att det är få gånger som jag står på en scen som jag kan vara så trygg i mitt påstående att det här kommer att bli betydligt bättre nu. Det är inte en justering, det är inte bara att vi tänker lite annorlunda, vi gör ett helt annat arbete.